Nyheter

2017-12-01 15:10

Rön om örats dygnsklocka

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2017 går till Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young för deras upptäckter av molekylära mekanismer som styr ”cirkadisk rytm”, meddelade Nobelpriskommittén på tisdagen.

Med andra ord: forskning om vår inre biologiska klocka och varför växlingen mellan dag och natt är något som påverkar människan och nästan allt annat levande. De hittade en gen som styr dygnsrytmen och upptäckte hur den tillsammans med ett protein skapar en 24-timmarscykel.

Känsligare för buller vid vissa tider

Även örats hörselsnäcka har en ”inre klocka”, visar ett forskningsprojekt, lett av professor Barbara Canlon vid Karolinska Institutet, som har fått stöd av HRFs Hörselforskningsfonden.

Genom att studera dygnsrytmen hos en viss typ av hörselceller hos möss har forskarna vid KI hittat möjliga förklaringar till varför känsligheten för hörselskador varierar över dygnet och varför risken för bullerskador är större nattetid. Under dagen fick mössen vissa skador på hörselnerverna, som läktes snabbt, men när de utsattes för samma ljud nattetid var de betydligt mer sårbara och fick mer bestående skador.

Hormon med dygnsrytm kan skydda


Det finns ett tillväxthormon som kan läka skadade hörselnervceller, men även det hormonet har en dygnsrytm, med lägre produktion på natten. Forskarna provade därför att stimulera hormonproduktionen nattetid – och då lyckades mössens hörselnervceller återhämta sig.

Kan ge nya läkemedel


Anna Wedell, Nobelkommitténs ordförande, anser att nobelpristagarnas rön har gjort ”en fundamental upptäckt om hur vi är anpassade till att leva på den här planeten”:
– Kanske kan vi lära oss hur vi med små medel kan må bättre genom att ta hänsyn till våra inre klockor.

Det gäller inte minst hörseln. Upptäckter om hur risken för bullerskador varierar under dygnet kan ha betydelse för till exempel arbetsmiljöregler och gränsvärden för ljudnivåer. Det kan också ha betydelse för utvecklingen av läkemedel som skyddar hörseln. KIs forskningsprojekt kan visa vägen till läkemedel med tillväxthormon som skyddar mot bullerskador.

(Källa: https://hrf.se/nobelpristagare-banade-vag-ron-om-orats-dygnsklocka/)

 

 


2017-10-31 16:39

Sleep (Storlek Large)

Sleep är anpassad för sömn.

Den har hög dämpning för att ta bort mycket ljud, och är väldigt bekväm tack vare sin design. Det är en mjuk skumpropp med oval form ibakkanten för att passa örats ergonomi. Bakkanten har också en stor hålighet, vilket gör att den blir bekväm också när man ligger på sidan och sover eftersom det inte kommer finnas något i vägen som ligger och trycker mot huden. För att få maximal dämpning och komfort, se till att proppen sätts in rätt. Rulla den tills den är smal och dra örat uppåt och utåt för att räta ut hörselgången. Beställ här.

 

iHearU (one size)

iHearU är en öronpropp som skapar välbefinnande i vardagen.

Den är till för dig som vill höra allt, men bara på en lite lägre nivå. Du kan använda iHearU till mycket; för att få ökad koncentration och välbefinnande på arbetet t.ex. i restaurang- eller skolmiljö, när du går på konsert eller liknande evenemang, för att slippa vindbrus om du kör motorcykel. Kör du motorcykel så slipper du bruset från vind och väg. Det bästa är att du fortfarande hör allt omkring dig - musik, tal, varningssignaler - men slipper sorlet. Tack vare unik design passar iHearU de flesta - både de med små och lite större hörselgångar. För att få önskad funktion, se till att proppen sätts in rätt. Rulla den tills den är smal och dra örat uppåt och utåt för att räta ut hörselgången. Beställ här.


2017-10-31 16:34

Vårda din hörsel

Dålig hörsel kan leda till att den som hör sämre undviker sociala situationer, och blir alltmer ensam och osynlig för omgivningen.
Det finns många forskningsrapporter som pekar på de negativa konsekvenserna av att höra sämre.
Minskad uppmärksamhet ökar till exempel risken för att råka ut för olyckor.
Du kan också drabbas av irritation, pessimism, ilska ,trötthet, oro, stress och depression. Problem som leder till att den som hör sämre undviker sociala situationer, får svårare att kommunicera med andra och därför blir alltmer ensam, “osynlig” för medmänniskor och kollegor.
Ensamhet är farligt för hälsan
Och ensamhet i sig är den faktor som är mest allvarlig för hälsan. Den är en ännu större riskfaktor än välkända faktorer som rökning, alkohol, fysisk passivitet, övervikt eller slarv med blodtrycksmedicin.
Det visade en stor samlad engelsk studie, ”Social relationships and mortality risk” från 2010. Över 300 000 individer ingick i studien.
Det understryks än mer i en Isländsk studie från 2014. Där har forskarna studerat hur skador på syn och hörsel påverkar dödligheten hos äldre. Studien, som omfattade nära 5000 äldre, visade att hörselnedsättning ökade risken att dö under den studerade femårsperioden, medan enbart synnedsättning inte förhöjde den risken.
Bland dem som har fått en hörselrehabilitering och som använder hörselhjälpmedel ,är dödligheten lägre. Det visar både hur mycket hälsan påverkas av hörselnedsättning, men också hur viktigt det är att ta sina hörselproblem på allvar och använda de hjälpmedel som finns att få.
(Källa: https://www.apress.se/det-ar-farligt-att-inte-ta-tag-i-sin-horselnedsattning/ )


2017-05-16 15:37

Både personlighet och livskvalitet kan påverkas

Både personlighet och livskvalitet kan påverkas negativt när hörsel och syn försämras, enligt en ny studie. Samtidigt visar annan forskning att hörapparater och hörselimplantat är ett effektivt sätt att motverka depression. Det kan till och med ge längre liv.

En större amerikansk forskningsstudie bland 7400 personer över 50 år visar att personer med nedsatt syn och hörsel tenderar att vara mer ängsliga och inåtvända, och mindre öppna och sällskapliga, än personer utan syn- och hörselproblem. När syn och hörsel försämras ytterligare förstärks dessa drag.

Resultatet är inte så förvånande. Social isolering är vanligt bland personer som får en hörselnedsättning senare i livet. När det blir svårt att hänga med i samtal är det lätt att börja avstå från möten, middagar och annat umgänge, för att slippa känna sig utanför och undvika jobbiga missförstånd.

Isolering leder till hälsoproblem

Social isolering och minskad kommunikation med omgivningen kan ge upphov till depression och andra hälsoproblem. Flera forskningsstudier pekar även på samband mellan hörselnedsättning och demens.

Källa:https://hrf.se/horselvard-kan-motverka-depression-visar-forskning/

Särskilt utsatta är äldre med hörselnedsättning. Nästan hälften av landets 1,4 miljoner hörselskadade är över 65 år, men en stor andel har inte kontakt med hörselvården. När äldre söker hjälp har de ofta levt med grava hörselnedsättningar och ”kommunikationsundernäring” i många år.

Mår bättre med hörapparater och CI


Hörselvård kan motverka detta. Symptom på depression minskar signifikant hos personer över 50 år om de får hörapparater och cochleaimplantat (CI), visar en studie från Johns Hopkins University School of Medicine i USA.

Forskarna mätte depressionssymptom hos 113 personer som just fått hörapparater eller CI. Mätningen gjordes utifrån en så kallad geriatrisk depressionsskala (Geriatric Depression Scale, GDS). Sex månader senare mättes värdena igen, och då visade det sig att de hade förbättrats med 28 procent bland hörapparatanvändarna och 31 procent bland CI-användarna.

Män med hörapparater lever längre


Det här är inte första gången en forskningsstudie visar att hörselrehabilitering ger tydliga, positiva hälsoeffekter. Äldre, hörselskadade män lever längre om de använder hörapparat än om de inte gör det, enligt en stor, isländsk forskningsstudie. Studien, som omfattade ungefär 5 000 personer, visade att äldre män med hörselnedsättning, eller både hörsel- och synnedsättning, som inte använder hörapparater, löper högre risk att avlida inom en femårsperiod än personer som använder hörapparat. Dödsorsakerna var flera, men framför allt hjärt-kärlsjukdomar. Bland kvinnor fanns ingen signifikant skillnad.

Vill ha hörselscreening för pensionärer


Hörselskadades Riksförbund (HRF) anser att landsting och regioner ska erbjuda personer som är 67 år och äldre regelbundna hörseltester – så kallad hörselscreening. Tidig upptäckt och tidig rehabilitering är viktigt för att undvika hälsoproblem, vilket är bra för både samhället och den enskilde.

 


2017-05-16 15:19

Problem med buller i skolan

Problem med buller i skolangör att det blir allt vanligare att hörselkåpor används som skydd mot höga ljudnivåer. Syftet är att skapa lugn och ro för elever som behöver det.
Användandet av hörselkåpor i förskola och skola är inget nytt fenomen. Det kan användas för att skapa lugn för barn med olika diagnoser, eller för att möjliggöra olika sorters arbetssätt i klassrummen. Till exempel när vissa elever jobbar i diskussionsgrupper samtidigt som vissa elever jobbar individuellt, då i tystnaden från hörselskydd.

– Det är mest skönt, säger Anna Edholm, i klass ett på Östtegsskolan.

Dålig akustik i klassrummet

På Östtegs skola i Umeå har hörselkåpor använts sedan renoveringarna av lokalerna 2015. Akustiken och ljudmiljöerna blev försämrade efter ombyggnationerna, och högljudd ventilation tillsammans med till exempel skrapande stolar i klassrummen gjorde att skolledningen valde hörselkåpor som ett sätt att skapa ro för eleverna.

– Det handlar inte om att det är skrikigt och oordning i klassrummen, för så är det inte. Men vissa barn behöver att det är knäpp tyst i klassrummen från ljud som alltid finns, som skrapande stolar eller om man viskar till klasskompisen, säger Petra Norqvist, rektor på Östtegs skola.

Tystnad ska vara en möjlighet

Oftast används skydden av elever med kognitiva svårigheter, men finns också hängandes i klassrummet för alla elever som vill låna.

– Den spontana reaktionen från de flesta var att ”är det ett sådant liv att hörselkåpor krävs?”. Men vi har förklarat att det inte handlar om det. Utan att det ska finnas en möjlighet för de barn som behöver isolera sig helt från ljud, säger Petra Norqvist, som själv menar att det inte är en helt optimal lösning.

Ska det behövas hörselkåpor i skolan?

– Jag vet att det finns elever som alltid kommer att vilja ha hörselskydd både i skolan och när de till exempel går på bio. Men det är undantagsvis, det här ska inte vara en standardlösning, naturligtvis inte, säger hon.

Källa:https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/horselkapor-i-skolan-allt-vanligare


2017-02-21 17:51

Nu har forskare i USA lyckats återskapa hårceller hos möss genom genterapi.

Det här innebär ett viktigt genombrott i forskningen om att bota hörselnedsättning.

Virus som bär rätt gen till rätt ställe hos mössen.

Det pågår många forskningsprojekt på olika håll i världen som handlar om att återskapa hårceller genom genterapi och på så sätt bota hörselnedsättning, bland annat i Sverige. Alla dessa forskningsprojekt ger olika pusselbitar som tillsammans kan ge svaret på hur hörselnedsättning kan behandlas.

Nu har forskare vid Boston Children´s Hospital och Harvard Medical School lyckats återskapa hörseln hos döva möss, skriver tidskriften Nature Biotechnology.

Hårceller återskapades

Mössen i forskningsstudien hade ungefär samma genetiska förändring som människor med Ushers syndrom, typ 1c – ett syndrom som leder till dövblindhet, och ofta även försämrad balans. Genförändringen innebar att mössen hade brist på ett protein som skyddar de yttre hårcellerna i innerörat. Därmed bröts hårcellerna ner och de förlorade stora delar av hörseln. Men genom att föra in rätt gen till rätt ställe lyckades forskarna återskapa hårceller, så att de reagerade på ljud och kunde skicka signaler till hjärnan.

Döva möss som behandlades strax efter födseln reagerade på ljud lägre än 80 decibel. Några hörde ljud på bara 25-30 decibel, precis som möss utan hörselnedsättning. Även balansen förbättrades. Men hörseln återskapades bara hos nyfödda möss, och fungerade sedan i omkring sex månader efter behandlingen. Om mössen var ett par veckor fungerade inte behandlingen, och det kan forskarna inte förklara.

Stöd till svensk hörselforskning

Hörselskadades Riksförbund (HRF) stödjer svensk hörselforskning via Hörselforskningsfonden, som varje år delar ut anslag till medicinsk, teknisk och beteendevetenskaplig forskning. En del projekt som har fått anslag ur fonden handlar om genterapi, som behandling för ärftlig och förvärvad hörselnedsättning.

Källa: https://hrf.se/aterskapade-horsel-genom-genterapi/

 


2017-02-14 08:57

Ljud och oljud på jobbet stör och stressar anställda

I skolor och på kontor drabbas många av det buller som inte är tillräckligt högt för att skada hörseln – men som genom att störa och stressa försämrar både hälsa och arbetsresultat. Om detta handlar flera av de åtta projekten i ett forskningsprogram om buller i arbetslivet.

Forskarna i programmet, som pågick 2007-2011, träffades på en sista årlig konferens den 14 juni 2011 och presenterade resultat för varandra och företrädare för arbetsgivare och fackliga organisationer. Här är några korta glimtar från projekten (många beskrivs i egna artiklar):

Mindre temperaturskillnader (18-24 grader) i kombination med störande ljud påverkar inte nämnvärt de anställdas stressnivå. Men det gör de synintryck de anställda får, exempelvis i form av växter och naturbilder – eller i form av dystrare synupplevelser. Det berättade Daniel Västfjäll som lett ett projekt vid Chalmers tekniska högskola om kombinationseffekter av buller och andra miljöfaktorer på stress, välbefinnande och prestation.

Hur påverkar klassrummets utformning och bakgrundsbuller hur läraren använder sin röst? Jonas Brunskog berättade om ett projekt vid Lunds universitet där de har studerat hur lärare med och utan röstproblem reagerar i olika ljudmiljöer, med olika akustiska förhållanden, genom exempelvis att höja rösten när de upplever att de inte når ut.

Mindre barngrupper och tystare bord


I samarbete med Umeå kommun har forskare testat olika metoder för att få ner ljudnivån på 15 förskolor – allt från tystare bord och leksaker, till pedagogiska grepp och mindre barngrupper. Det berättade Anders Kjellberg, högskolan i Gävle.

Människor får sämre arbetsminne i en dålig akustisk miljö, med störande prat och ringsignaler i omgivningen. Hörselskadade drabbas värst och får anstränga sig mycket mer för att genomföra sina uppgifter. Det har forskare visat genom studier i laboratorium och på arbetsplatser i två projekt med beröringspunkter med varandra.

Björn Lyxell, Linköpings universitet, berättade om ett projekt om hörselskadade i arbetslivet i allmänhet och hur deras kognitiva förmågor påverkas i dåliga ljudmiljöer.

Staffan Hygge, högskolan i Gävle, berättade om en studie där kontorslandskap stod i fokus och forskarna jämförde konsekvenserna för hörselskadade respektive normalhörande.

Sedan länge finns misstankar om att den som utsätts för vibrationer samtidigt med buller kan drabbas mer av bullret än de som finns runtomkring och bara hör ljudet. Lage Burström, Umeå universitet, berättade om ett pågående arbete vars resultat bland annat kan få betydelse bland annat för parkarbetare som använder häcksaxmaskiner och maskinanvändare inom tekniska verksamheter i kommuner och landsting.

Självskattningar kan ge bra resultat


Musiker har själva fått bedöma hur skadligt ljudet mitt i musiken är och forskare har jämfört med mätvärden. Det är en del i ett projekt som går ut på att minska riskerna för hörselskador för musiker, vilket också kan vara till nytta för musiklärare. Om detta berättade Björn Hagerman vid Karolinska institutet.

Hur stor andel i olika yrken och branscher har hörselskador – och hur ser sambanden ut mellan hur människorna i dessa yrken och branscher utsätts för buller, andra faktorer och hörselskadorna? Ann-Christin Johnson, Karolinska institutet berättade om arbetet med att använda databaser, bland annat vid Pliktverket, och med att pröva hur tillförlitligt det är med självskattningar och enklare undersökningsmetoder, jämfört med mer avancerade undersökningar på sjukhus. Det visar sig att det går att få ganska bra resultat med enklare och billigare metoder, vilket underlättar mer omfattande undersökningar ute i arbetslivet.

Källa: https://www.suntarbetsliv.se/forskning/fysisk-arbetsmiljo/ljud-och-oljud-pa-jobbet-undersoks-i-forskning/


2017-01-23 13:53

Buller ger ohälsa


Buller är oönskat ljud som påverkar hälsa och livskvalitet. I Sveriges genomförs två kartläggningar för att bland annat ta reda på antalet personer som exponeras för trafikbuller över riktvärdena.

Buller är ett oönskat ljud. Fysiskt sett är det ingen skillnad mellan ljud och buller. Men vad vi betraktar som buller varierar starkt mellan olika personer och även med tiden på dygnet. En lastbil som på dagen åker förbi vårt hus kanske vi inte ens märker bland all annan aktivitet. Men samma lastbil på natten väcker oss.

Variationerna för hur störda vi blir beror bland annat på vilken typ av ljud det är och ljudets kvalitet (till exempel ljudets styrka och vilka frekvenser det innehåller). Tid på dygnet, vad vi håller på med, om bullret är kombinerat med exempelvis vibrationer och vår attityd till bullerkällan kan också påverka. Vi är också olika bullerkänsliga i olika miljöer.

Buller påverkar hälsa och livskvalitet


Buller påverkar oss på olika sätt och har stor påverkan på vår hälsa och påverkar vår möjlighet till en god livskvalitet. Buller kan ha både tillfällig och permanent påverkan på människans fysiologiska funktioner. En tillfällig påverkan, till följd av exempelvis ett plötsligt ljud, kan ge upphov till bland annat höjd hjärtfrekvens och tillfälligt förhöjt blodtryck. Höga ljudnivåer kan även vara skadliga för hörseln. Flera studier pekar på att långvarig exponering för flyg- och vägtrafikbuller kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Andra negativa effekter kan vara att det blir svårt att uppfatta tal, och svårt att vila och sova. Sömnstörningar är en av de allvarligaste effekterna av samhällsbuller. Ostörd sömn är en förutsättning för att människan ska fungera bra både fysiologiskt och mentalt. Den maximala ljudnivån och antalet ljudhändelser har en avgörande betydelse för uppkomsten av sömnstörningar. Andra negativa effekter är stress, försämrad koncentrations- och inlärningsförmåga.

Olika grupper är olika känsliga för bullerexponering. Personer med hörselnedsättning eller barn som håller på att lära sig språk och att läsa, drabbas i en miljö där buller minskar förmågan att uppfatta och förstå tal.

Bullerkartläggningar på Sverige


Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning görs en långsiktig övervakning av miljöfaktorer i den omgivande miljön som kan påverka människors hälsa. För buller görs vart femte år en uppskattning av antalet boende i Sverige som utsätts för olika nivåer av buller från väg-, spår- och flygtrafik. De olika kartläggningarna har gjorts lite olika men sammantaget visar de att omkring 2 miljoner personer i Sverige exponeras för trafikbuller med en ekvivalent ljudnivå över 55 dBA vid sin bostad. Den senaste kartläggningen blev klar sommaren 2014.

Ovan nämnda kartläggning av antalet exponerade bygger till stor del på den bullerkartläggning som kommunerna och Trafikverket gjort i enlighet med förordningen för omgivningsbuller (direktiv 2002/49/EEG om bedömning och hantering av omgivningsbuller).

 

Vad är bullerstörning?


Med allmän bullerstörning menas en sammantagen bedömning av hur störande eller besvärande olika ljudkällor upplevts under en längre tidsperiod. Termen inkluderar störning av aktiviteter, vila och sömn.

Termen omfattar också själva upplevelsen av obehag och irritation när man utsätts för buller. Eftersom störning är en subjektiv reaktion påverkas reaktionen av många andra faktorer än bara själva bullerexponeringen, särskilt vid låga ljudnivåer. Sammanställningar av en mängd störningsstudier i boendemiljö visar att vid samma genomsnittliga dygnsljudnivå är flygbuller mer störande än vägtrafikbuller, som i sin tur är mer störande än tågbuller.

Riktvärden har lagts fast för buller från olika verksamheter. Riktvärdena är utgångspunkter för bedömning av bullerstörningarnas omfattning.

Källa: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Buller/


2016-12-21 14:35

”Dagens pedagogik kräver en annan rumsakustik än den traditionella katederundervisningen. Därför är det idag svårt att undervisa i ett klassrum som byggdes för 30 år sedan”, skriver Stig Arlinger och Staffan Hygge.

Stig Arlinger, Professor emeritus teknisk audiologi, Linköpings Universitet
Staffan Hygge, Professor emeritus miljöpsykologi, Högskolan Gävle

Den senaste tiden har PISA-rapporten diskuterats i media och frågan har ställts varför Sverige halkar efter vad gäller elevers kunskapsinhämtning.

Frågor som diskuterats i detta sammanhang och som har använts som förklaring till den negativa utvecklingen är bland annat betygssystemet, läroplanen och bristen på behöriga lärare, särskilt i naturvetenskapliga ämnen.

Men det kan finnas också andra bakomliggande delförklaringar till varför svenska elever presterar allt sämre i PISA.

Många av landets skolor byggdes på 1960- och 1970-talen, och det finns många exempel på skolor som är betydligt äldre än så. Skolorna och klassrummen anpassades för hur undervisningssituationen såg ut vid den tidpunkten.

Men sedan dess har pedagogiken förändrats. I lokaler som byggdes för att eleverna skulle sitta tysta och få katederundervisning, bedrivs nu grupparbeten. När många människor pratar samtidigt påverkas ljudnivån av rummets akustiska egenskaper.

Dagens pedagogik kräver en annan rumsakustik än den traditionella katederundervisningen. Därför är det idag svårt att undervisa i ett klassrum som byggdes för 30 år sedan.

En annan orsak till den dåliga ljudmiljön är att vi sällan kontrollerar akustiken när en skola är färdigbyggd. Så även nybyggda skolor kan ha brister i ljudmiljön.

Flera studier vid Högskolan i Gävle har visat att i klassrum med dålig ljudmiljö försämras minne och inlärning eftersom elevernas arbetsminne är fullt upptaget med att urskilja lärarens röst i bakgrundsbruset.

Att höra vad läraren säger är en förutsättning för bra kunskapsinhämtning. Ändå uppfyller majoriteten av klassrummen inte Boverkets krav på en acceptabel ljudmiljö.

Elever som inte har svenska som förstaspråk har ett större behov av en bra ljudmiljö för att kunna höra, förstå och lära sig av vad som sägs i klassrummet.

Frågan om en bra ljudmiljö är därför också en jämställdhetsfråga då alla elever inte ges samma förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen.

Det är skolornas huvudmän, kommuner och privata undervisningsföretag, som ansvarar för att det ska gå att bedriva en god undervisning med avseende på ljudmiljön. Ytterst är det rektorerna som är ansvariga för elevernas och lärarnas arbetsmiljö.

Men frågan riskerar att hamna mellan stolarna. Arbetsmiljöverket tittar på om arbetsmiljön är skadlig för hörseln, inte om studiemiljön är bra ur akustisk synpunkt. Inte heller Skolverket tittar inte på om lokalerna har en bra eller dålig ljudmiljö.

Kommunernas byggnadsnämnder borde därför ställa krav på att det vid besiktningen av nybyggnation och vid ombyggnad av skolor görs en fysisk mätning av akustiken och att acceptabla värden måste uppnås för att skolan ska få tas i drift.

En bristande ljudmiljö är naturligtvis inte den enda och hela förklaringen till Sveriges försämrade PISA-resultat. Men det är en bakomliggande faktor som behöver föras fram i diskussionen.

Lärare som elever saknar i flertalet av de svenska klassrummen den goda ljudmiljö som är en grundläggande förutsättning för att förmedla och inhämta kunskap.

Då hjälper det inte att förändra betygssystemet eller läroplanen. En förbättrad ljudmiljö i våra skolor kan även bidra till att fler vill bli lärare – något som Sverige verkligen behöver.

Källa: http://www.svt.se/opinion/article2923160.svt


2016-12-21 14:30

En dålig ljudmiljö försämrar minnet och förmågan att lära sig saker

Det blir extra påtagligt i vår skolmiljö. Den bristande ljudmiljön är naturligtvis inte den enda och hela förklaringen till att elever i Sverige, enligt PISA, har sämre kunskaper än elever i andra länder. Men det är en bakomliggande faktor som behöver föras fram i diskussionen.
Det säger två svenska forskare i en debattartikel på SVT opinion.

Våra skolor hänger inte med


Professorerna Stig Arlinger Linköpings Universitet och Staffan Hygge på Högskolan Gävle har noterat att lokalerna i våra skolor inte hängt med i utvecklingen.
– Skolorna och klassrummen anpassades för hur undervisningssituationen såg ut på 1960- och 1970-talen. Sedan dess har pedagogiken förändrats. I lokaler som byggdes för att eleverna skulle sitta tysta och få katederundervisning, bedrivs nu grupparbeten.
Flera studier vid Högskolan i Gävle har visat att i klassrum med dålig ljudmiljö försämras minne och inlärning eftersom elevernas arbetsminne är fullt upptaget med att urskilja lärarens röst i bakgrundsbruset.


Viktigt att kunna höra läraren


– Att höra vad läraren säger är en förutsättning för bra kunskapsinhämtning. Ändå uppfyller majoriteten av klassrummen inte Boverkets krav på en acceptabel ljudmiljö.
80 procent av de svenska klassrummen har dåliga akustiska egenskaper, och för elever med behov fungerar 60 procent av hörtekniken inte som den ska och endast 20 procent har kontakt med kommunal hörselpedagog. Det visar en studie av hörteknik och dess användning i skolor i Stockholm, som Specialpedagogiska skolmyndigheten och Hörselhabiliteringen på Karolinska Universitetssjukhuset gjort, för att kartlägga studiesituationen för elever med hörselnedsättning.


En annan orsak till den dåliga ljudmiljön är att man sällan kontrollerar akustiken när en skola är färdigbyggd. Så även nybyggda skolor kan ha brister i ljudmiljön.
– En förbättrad ljudmiljö i våra skolor kan även bidra till att fler vill bli lärare – något som Sverige verkligen behöver, slutar professorerna sin debattartikel.

Källa:http://horbart.se/battre-ljudmiljo-ger-battre-skolresultat/#.WFqEIelAW9M


2016-12-21 14:28

Tinnitus är ett fenomen som skrämmer många, men vad är det egentligen?

Faktum är att det inte är helt lätt att förklara eftersom det är en ljudupplevelse som skiljer sig från fall till fall. I dagens inlägg försöker vi reda ut vad det egentligen är och vad det beror på.

Man kan säga att tinnitus är en ljudupplevelse som inte har en yttre källa och därför inte kan höras av någon annan. Det är tvärt emot hur ljud vanligtvis uppstår, och därför är det svårt att mäta. Hur själva ljudet upplevs är olika från person till person. Det kan vara olika starkt, och det har beskrivits både som ett sus, ett pip, ett surr, ett brus etc.

Tinnitus är faktiskt inte en sjukdom, utan det är ett symptom som kan bero på flera saker. Det vanligaste är hörsel- och bullerskador, men kan också bero på stress, olika sjukdomar eller läkemedel. I flera fall är orsaken okänd.

De flesta upplever tinnitusljud någon gång i sitt liv, och det är vanligast ett övergående fenomen. Det kan till exempel uppstå när du är trött eller när du utsatts för höga ljudvolymer under en begränsad tid. Men hos vissa stannar det kvar, och därför är det viktigt att inte utsätta sig för risksituationer i onödan. Sjukdomar och stress är svårt att värja sig mot, men buller- och hörselskador går i flera fall att förebygga.

Om du har en besvärande tinnitus är det viktigt att du söker läkarvård, även om det idag inte finns något direkt botemedel finns det mycket hjälp att få.

Källa:http://www.swedsafe.se/nyheter.php?fn_mode=fullnews&fn_id=79

 


2016-11-30 13:18

Lider du av benskörhet, Osteoporos?

Då är det nästan dubbelt så troligt att du kommer att utveckla någon form av plötslig hörselnedsättning.
Det visar en ny studie som publicerats i Endocrine Society Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism. Studien är gjord på drygt 10 000 invånare i Taiwan som fått diagnosen Osteoporos, och man har jämfört dem med drygt 31 000 personer som inte fått diagnosen.
Plötslig hörselnedsättning, även kallad plötslig dövhet, är en oförklarlig, snabb hörselnedsättning som vanligtvis drabbar ena örat. Den kan bero på virus eller höga ljud, men ibland vet man inte vad den beror på. Den kan komma på en gång eller under loppet av flera dagar. Ungefär hälften av de personer som drabbas kommer att återfå sin hörsel, men det är viktigt att omedelbart söka vård. Cirka 15 procent av de som behandlas återfår inte hörseln.
Forskarna är ännu inte helt säkra på vilka faktorer som samverkar och gör att benskörheten ökar risken för en plötslig hörselnedsättning. Men man misstänker att färre mineraler i benmassan, inflammationer och dålig elasticitet i blodkärlen är riskhöjande faktorer.
Forskarna bakom studien ger rådet att patienter som har osteoporos ska vara uppmärksamma på sin hörsel, och vara medvetna om att de måste söka medicinsk hjälp omedelbart om de upplever hörselnedsättning.

Källa: http://horbart.se/benskorhet-kan-ge-horselnedsattning/#.WD7D7-lAW9M


2016-11-03 12:21

Snart testar du din hörsel med din smartphone och får din diagnos som ett SMS

Du tar upp din smartphone när du ska lyssna på musik, när du ska betala, vet när tåget kommer, snacka med kompisar eller ta bilder till familjealbumet. Snart sagt allt du gör i vardagen, involverar numera din smartphone.
Josefin Sandström heter en svensk forskare i Hudiksvall som studerar hur man kan göra hörseltester via sin smartphone.
Problemet hittills har ju varit att de appar som nu finns, inte är rätt kalibrerade för att ge ett resultat som du kan lita på. De visar på sin höjd om du behöver kolla din hörsel eller inte, och det kan ju vara bra det med.
Josefin vill skapa en app som du själv kan kalibrera, eller ladda ner en kalibrering till, så att resultatet kan mäta sig med det man uppnår hos en audionom i en hörselbur. Hennes första försök med en sådan app har visat resultat över förväntan. Den fungerade förvånansvärt bra, till och med i miljöer som var ganska bullriga. Tekniken bygger på att du trycker på sin smartphone när du hör vissa ljud och sparar resultatet ner till mobilen, som en kurva över hur din hörsel fungerar.
Sedan kan du låta resultatet av den egna mätningen styra mobilen så att den fungerar som en hörapparat, direkt via dina hörlurar in i öronen.
Och ska du på en restaurang till exempel, eller en konferens där det oftast är svårt att höra vad alla säger, så behöver du bara lägga ifrån dig din telefon mitt på bordet, så hjälper den dig att höra lite extra bra, eftersom den är programmerad att ge lite extra skjuts åt de ljud som den vet att du har svårt med.
En annan bit som Josefin arbetar med är att ta bilder på patienters trumhinnor, dels med mobiltelefon, dels med en lite mer sofistikerad kamera, för att undersöka om en automatiserad bildanalys kan känna igen trumhinnor med olika diagnoser. Den här forskningen är i ett tidigt stadium, men den har redan visat lovande resultat. Bildanalyssystemet har helt oväntat visat sig vara duktigare än läkare, på att ställa diagnoser.
Så i framtiden kommer du att testa din egen hörsel så att din smartphone ställer in sig på rätt sätt för att du ska höra maximalt i olika situationer. Samtidigt tar den, om du vill, en bild på din trumhinna och talar om för dig hur dina öron mår egentligen, och vad du ska göra åt det.

Källa:http://horbart.se/snart-kanske-din-mobil-blir-din-horapparat/#.WBsdiulAW9M


2016-10-18 15:56

Positiv information

Människor som har negativa känslor inför åldrandet, lyckas sämre i minnes och hörseltester. Det verkar hänga samman med ett sämre självförtroende. En bättre tro på sin egen förmåga, förbättrar både minne och hörsel.
Det här har ett forskargäng i Toronto, under ledning av professor Alison Chasteen, kommit fram till. I en artikel i decembernumret 2015 av Psychology and Aging redovisas resultatet.
I studien har forskarna undersökt tre variabler; Försökspersonernas synpunkter på åldrande, uppfattningen om ens förmåga att höra och komma ihåg, och ett test på hur man verkligen hör och minns. Det här är första gången man gör en liknande studie.

301 personer undersökta


I studien ingick 301 vuxna i åldrarna 56 och 96 år, som alla fick genomgå en normal hörselundersökning. För att testa minnet fick försökspersonerna se en lista över 15 ord på en datorskärm, och lyssna på en annan lista över ord i hörlurar. De skrev sedan ner så många ord som de kunde minnas. De fick också lyssna till och upprepa en lista med fem ord, och sedan återupprepa orden fem minuter senare.
Deltagarna svarade också på en rad frågor och påståenden som rörde deras egna uppfattningar om sina hörapparater och minnesförmåga. De ombads att betygsätta påståenden som Jag kan lätt föra en konversation på telefon och Jag är bra på att minnas namn.


Berodde trafikolyckan på deras ålder?


För att bedöma deras syn på åldrande, ombads de att tänka sig 15 scenarier och betygsätta sin oro i varje fall, relaterat till sin ålder. De skulle bl a föreställa sig att de var inblandade i en bilolycka där det var oklart vem som gjort fel, och ange hur oroliga de skulle vara över att skulden för olyckan skulle hamna hos dem, på grund av deras ålder. De tillfrågades även hur oroliga de var över att bli ensamma när de blev äldre, att förlora sin självständighet, bli mer glömska, och inte finna tillfredställelse i sina liv.


De som var negativa gjorde sämst ifrån sig


– De som var negativt inställda till att bli äldre, och trodde att de hade problem med sin förmåga att höra och komma ihåg saker, gjorde också dåligt ifrån sig på hörsel och minnestester, säger professor Chasteen.
– Det betyder inte att alla äldre vuxna som visar dåliga kapacitet för hörsel och minne, har negativa synpunkter på åldrande. Men det visar helt enkelt en stark korrelation mellan en negativ ålderssyn och en persons förtroende för förmågan att fungera.
Alison Chasteen rekommenderar utbildning för äldre människor om hur de kan påverka och förstå sin situation, till exempel med att ge dem övningar för att öka deras kognitiva och fysisk prestation, och skingra stereotyper om åldrande.
– Vetskapen om att man genom att förbättra självförtroendet hos äldre kan påverka hörsel och minne positivt, gör det möjligt att utveckla insatser för att förbättra deras livskvalitet, slutar professor Alison Chasteen.

Källa: http://horbart.se/tank-positivt-sa-hor-du-battre-och-minns-mer/#.WAYp8elk69M


2016-09-29 16:06

Vart fjärde år arrangerar HRF och Hörselforskningsfonden en forskningskonferens,

för att sprida kunskap om aktuell forskning till en bredare allmänhet. I år hölls konferensen i Linköping, och för er som inte kunde vara med där, finns nu en möjlighet att förkovra sig.
Utbildningsradion (UR), skickade nämligen ett tv-team till konferensen för att spela in samtliga nio föredrag, eftersom man tyckte att hela svenska folket borde ta del av all samlad kunskap som forskarna delade med sig av under konferensens dagar i maj.
• Kan hörselskadade jobba i bullrig miljö?
• Vad tycker användarna när de får tycka till själva – vad är viktigt vid utprovning av hörapparater?
• Hörselrehabilitering på nätet – funkar det?
• Hur fungerar hörseln när jag blir gammal?
• Hur lär man sig att läsa när man inte hör som andra?
Det är bara några av de frågor som forskarna försöker ge svar på. Allt finns nu att se på webben, under rubriken UR samtiden. På UR finns redan sedan tidigare föredrag från Hörselforskning 2012 och 2008 att titta på. Självklart är det textat.
En gyllene källa för nyfikna som söker kunskap.


2016-09-22 14:55

Var fjärde vuxen i Sverige har en dold hörselnedsättning

Varje år delar Hörselforskningsfonden, som drivs av HRF, ut ca 1,5 miljoner kronor till svenska forskningsprojekt som man tycker är intressanta. 13 olika forskningsprojekt fick dela på 2015 års anslag.
Det är forskningsprojekt om cochleaimplantat, tinnitus, hörselskadade unga, auditiv hälsa hos äldre personer, dold hörselnedsättning och mycket mer.
Sista ansökningsdag för att få ta del av 2016 års utdelningar är den 1 oktober.Dold hörselnedsättning heter ett av de 13 forskningsprojekt som fick pengar 2015.

Ungefär var fjärde vuxen upplever svårigheter att förstå tal i bullrig miljö eller när det är hög efterklang. Dessa besvär är ofta kopplade till en hörselnedsättning, men även andra kan uppleva besvär trots ett normalt hörseltest.

Denna nya typ av hörselnedsättning har nyligen identifierats. Denna så kallade dolda hörselnedsättning, orsakar inte förhöjda hörtrösklar och upptäcks därför inte i ett audiogram.
Syftet med forskningen är att undersöka förekomsten av dold hörselnedsättning i en databas med drygt 300 deltagare som ska testas för auditiva och kognitiva förmågor.
Möjligheten att kunna utvärdera nyttan av hörapparater samt bullerreduceringsmetoder för personer med dold hörselnedsättning kommer också att finnas.
Ett annat projekt kallas för Unga hörselskadade i högre utbildning.

Studier visar att unga hörselskadade i högre utbildning i högre grad avbryter sina högskolestudier, har större svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, är sjukskrivna i större utsträckning och har en högre grad av sjukersättning och förtidspension än normalhörande.
Syftet med denna forskning är att studera livssituationen för unga hörselskadade inom högre utbildning och att kartlägga eventuella skyddsfaktorer för en god livskvalitet.

Källa:http://horbart.se/var-fjarde-vuxen-i-sverige-har-en-dold-horselnedsattning/#.V-PUl-lk69M


2016-08-29 11:44

Bullerskador är förknippade med skadade synapser som kopplar ihop nerverna och hårcellerna i snäckan – en del av innerörat. En ny studie på möss visar att bullerskador kan förebyggas med en enkel kemisk förening som skyddar nerverna som stimulerar snäckan.
Forskarna bakom den nya studien säger att deras upptäckt skulle kunna hjälpa till att förhindra och till och med återställa bullerskador.
Forskarna, från Weill Cornell Medical College i New York, har skrivit om sin forskning i tidskriften Cell Metabolism.
De har använt nikotinamid ribosid (NR) – en föregångare till vitamin B3 – på möss, både före och efter att mössen utsatts för höga ljud. De märkte då att NR framgångsrikt förhindrade skador på synapsförbindelserna hos mössen, och att de kunde förebygga både lång- och kortsiktig hörselnedsättning.
Dessutom fann laget att NR var lika effektiv vare sig den gavs före eller efter det att mössen utsattes för buller.
NR är en stabil förening och absorberas lätt av människans celler, och har alla de egenskaper som du förväntar dig hos ett läkemedel som kan ges till människor.
Höga nivåer av SIRT3 skyddar hörseln
Nyckeln till NR:s förmåga att läka bullerskador, ligger I hur det påverkar ett protein som heter sirtuin 3 (SIRT3). Möss med höga nivåer av SIRT3 var naturligt resistenta mot bullerskador.
Eftersom SIRT3 minskar när vi åldras, tror forskarna att bristen på Sirt3 skulle kunna förklara åldersrelaterad hörselnedsättning.
Forskarna tror att NR, som höjer SIRT3-nivån, också skulle kunna användas för att behandla andra typer av åldersrelaterade sjukdomar, alltså inte bara hörselnedsättning, utan även metabola syndrom som fetma, högt blodtryck och diabetes.

Källa: http://horbart.se/nyheter/#.V8PWAulk69M


2016-08-09 13:14

Hela listan med maten som är bra för hörseln

Forskarna har börjat intressera sig mer för diet och hörsel. Skräpmat försämrar till exempel hörseln, medan mycket fisk är gynnsamt, visar en ny svensk studie. En annan studie på råttor visar att när de matades med ett ämne som finns i vin, resveratrol, var de mindre benägna att drabbas av bullerskador efter att ha utsatts för höga ljud under en längre tid.
Man vet också att vissa vitaminer och antioxidanter gör att hörseln bevaras bättre.

Vitaminer är viktiga


D-vitamin är ansvarig för upptaget av kalcium, vilket krävs för att vi ska ha starka ben. Brist på detta vitamin orsakar osteopeni hos vuxna, där benmassan i öronen hårdnar och blir porös.
Vitamin D finns i fiskleverolja, fiskolja, lax, makrill, tonfisk, lever och äggula.
Vitamin A förhindrar i kombination med vitamin C, E och magnesium bildningen av fria radikaler (högreaktiva ämnen) under bullerexponering, vilket är bra.
Vitamin A finns i broccoli, squash, spenat, kålrotsblast, morötter, cantaloupemelon, sötpotatis, pumpa, aprikoser, lever, mjölk, smör, ost, och hela ägg.
Vitamin C finns i broccoli, grön och röd paprika, blomkål, vitkål, grönkål, brysselkål, citron, ananas, jordgubbar och citrusfrukter.
Vitamin E finns i vetegroddar, gröna bladgrönsaker, margarin och vegetabilisk olja.
Magnesium finns i mejeriprodukter, kött, fisk, fågel, grönsaker och baljväxter.
Vitamin B12, Folsyra och Mangan
Vitamin B12 bidrar till att förbättra hörseln bl a genom att reglera bildandet av röda blodkroppar och förhindra tinnitus.
Vitamin B12 finns i mejeriprodukter, ägg, magert nötkött och skaldjur.
Folsyra sänker produktionen av homocystein, som tros vara orsaken till vissa typer av hörselnedsättning, och ökar cirkulationen av blod till de inre strukturerna i örat.
Folsyra finns i nötlever, spenat, sparris, gröna ärtor, broccoli, avokado, sallad, jordnötter, tomatjuice, hela ägg, jordgubbar, papaya, banan, och cantaloupemelon.
Mangan förbättrar hörseln eftersom det stöder bildandet av bindväv och ben. Mangan är också nödvändigt för kopplingen mellan hjärnan och nerverna. Om du har låga nivåer av mangan, kommer du troligen få tinnitus.
Mangan finns i äpplen, aprikoser, avokado, bönor, ananas, bär, russin, selleri, äggula, baljväxter och pinjenötter.

Äter du broccoli, ägg och fisk och dricker ett glas mjölk till det, så är det en hälsobringande förebyggande middag för din hörsel. Skippa sen cigaretten, sätt in öronproppar och ta en stressfri promenad ner till livekonserten i parken, så har du kommit en bra bit på väg.

Källa: http://horbart.se/nyheter/#.V6m68elk69M


2016-08-02 11:15

Sambandet mellan hörsel och hälsa

Sambandet mellan hörsel och hälsa har blivit ett allt mer spännande forskningsområde, och en ökande insikt om hur områdena påverkar varandra och nya upptäckter lockar allt fler forskare. Man har till exempel funnit en biologisk dygnsklocka i örats hörselsnäcka.
Denna dygnsklocka styr hur hörselskador kan läka ut och öppnar för ett nytt sätt att behandla hörselskador. Det öppnar för läkemedel mot hörselskador, där man kan få hörselnervceller att återhämta sig.

Sensorer i örat varnar för högt ljud


Forskare på Knowles Hearing Center i USA har också upptäckt nya smärtsensorer i innerörat som varnar för farligt högt ljud. Upptäckten kan förklara orsaken till både tinnitus och Hyperakusi, en överkänslighet mot vardagsljud, och kanske visa hur man kan behandla dessa tillstånd.
Stamceller kan skapa ny hörsel
Stamceller är ett annat intressant forskningsområde, även för hörselforskare. Nyligen startade en studie där man ska använda ett barns navelsträngsblod för att regenerera celler i innerörat och återställa hörseln för barn med grav hörselnedsättning. I förlängningen tror en del forskare att stamcellsteknik även kan användas för att ge hörseln tillbaka hos äldre.

Källa: http://horbart.se/horsel-och-halsa-hor-ihop/#.V6BkYulk69M


2016-07-06 10:17

Hur påverkas hörseln när du flyger?

Det är semestertider och många av oss åker med flyg utomlands. För en del kan flygningen bli obehaglig, när det slår lock för öronen. Det är slemhinnan i örontrumpeten som svullnar upp. Speciellt känsligt är det när du är förkyld, men det finns bot, och det kallar vi för tryckutjämning. Det gäller att få trumhinnan att vare sig bukta in eller ut. Här är fem tips som hjälper dig att undvika lock för öronen när du flyger.
• Svälj ofta. Detta underlättar för örontrumpeten att öppna sig och jämna ut trycket. Du svälja oftare när du tuggar tuggummi eller suger på en godis, så försök att göra detta precis innan start och landning. Det kan också hjälpa att dricka något.
• Gäspa. Det är ett bra sätt att hålla örontrumpeten öppen, men gäspa flera gånger kan vara svårt. Att omväxlande gäspa och svälja kan vara lättare.
• Håll dig vaken under landning. Du sväljer mer sällan om du sover.
• Försök göra en Valsalva manöver. Du håller för näsan samtidigt som du blåser ut luft genom den. Men ta det försiktigt, du vill inte spräcka trumhinnan. Du kan behöva upprepa detta några gånger.
• Börja gäspa/svälja/blåsa tidigt. Upprepa ofta, ca 1-2 gånger i minuten. När det väl börjar göra ont är trumhinnan redan påverkad. Ligg före med tryckutjämningen så att det känns som trumhinnorna är uppblåsta.
Om du vinklar huvudet åt sidan när du gör Valsalvas manöver, fungerar det bättre.

Hjälp ditt barn

Försök att hålla ditt barn vaket vid start och landning. Spädbarn mår bra av att få nappflaska eller suga på en napp. Äldre barn mår självklart bra av karameller och tuggummi, och lite vuxenråd.
Näsdroppar vid förkylning
Är du förkyld, hjälper det med avsvällande näsdroppar. Nasonex eller liknande nässprayer med kortison är utmärkta för att förkorta tiden med snorighet och täppa i samband med långdragen förkylning. Speciellt om man också lider av allergi. men de har ingen avsvällande verkan.
Öronproppar har ingen påvisbar effekt.

Rör i örat

Är man flygande personal med tryckutjämningsproblem kan man i enstaka fall operera in ett litet rör genom trumhinnan som sköter tryckutjämningen helt automatiskt. Några har säkert haft det som barn.

Och till sist – hörapparaterna

Det finns massor av myter om hörapparater och flygplatsernas säkerhetskontroller, de allra flesta är falska. Apparaterna fungerar bra även efter kontrollen. Men det rekommenderas att du berättar för säkerhetspersonalen att du har en hörselnedsättning och använder hörapparater. Det är tillåtet att bära dina hörapparater när du går igenom metalldetektor, och detsamma gäller för den yttre delen av ett cochleaimplantat.

Källa: http://www.apress.se/sa-fixar-du-horseln-bast-nar-du-flyger/

Öronproppar vid flygning

Vi som individer är olika känsliga både gällande störande buller och hörselskadlighet. Vårt allmäntillstånd och humör påverkar hur mycket vi störs av buller. Ljud eller buller som en person störs av kan av en annan uppfattar som fullt normalt och inget som buller. Personer med hörselskador uppfattar oftare höga ljud som buller, t ex när man flyger framförallt långflygningar.

Tryckutjämnande öronpropp som motverkar ”lock” och öronsmärtor vid flygresor, samt dämpar tal och oljud om du vill flyga ostört. Lätt att sätta i och ta ur. Fördröjer tryckskillnaden vid start och landning. Återanvändbara proppar med praktisk förvaringsask.

https://www.oronpropparonline.se/category.html/flyg


2016-06-20 15:23

Fåglar låter olika i stad och på landsbygd

Forskarna vet att fågelsång låter annorlunda i städerna än i landsbygdsområden. Fåglar tenderar att sjunga på en högre tonhöjd i stan eftersom högre frekvenser lättare hörs över trafikbullret, oljudet från byggarbetsplatser och andra bullerkällor i våra städer.
Buller är inte det enda som påverkar fågelsången i stan, men än så länge är det få studier som undersökt vilka andra miljöfunktioner som påverkar fåglarnas sätt att sjunga.
En ny studie vid Ohio State University har tagit fram flera möjliga förklaringar till varför stadsfåglar låter annorlunda. Forskarna spelade in 66 manliga röda kardinalfåglar i 9 olika skogsområden. En del låg mitt i staden, andra långt ute på landet och några i blandområden.
Sjunger för att locka och mota bort
Manliga kardinaler sjunger både för att locka till sig honor och för att hålla andra hannar borta från det egna reviret. De lever gott bland människor, och fortplantar sig lika bra var de än hittar sina partners. Liksom många av våra vanliga svenska småfåglar, förekommer de i tätare grupper i stan än på landet.
Resultaten visade det förväntade: I staden hade den röda kardinalen högre tonhöjd i en glidande skala, beroende på hur nära stadskärnan de sjöng. Fågelsången i stan var också längre och snabbare, vilket förbryllade forskarna eftersom långsammare låtar förväntas vara mer hörbart i en bullrig miljö.
Men den nya studien kunde lokalisera orsaken. Det berodde på hur mångla av samma fågel som fanns i närheten. Småfåglar i trånga stadsmiljöer måste försvara sina revir mot fler potentiella inkräktare, och detta får dem att sjunga både längre och snabbare.
Det sociala livet i städerna skiljer sig för fåglar precis som det gör för människor. Nu återstår bara att se om vi människor också talar fortare, längre och med ljusare röster, om vi bor i stan, och hur detta påverkar vår förmåga att höra varandra.

http://www.apress.se/far-stadens-buller-oss-att-prata-fortare/


2016-06-07 12:26

Barn och höga ljud

Många barn och ungdomar lyssnar mycket på musik och undersökningar visar att många tonåringar som går på konserter tycker att ljudnivån är för hög. Det finns forskning om barns hörsel som visar att barn är extra känsliga för höga ljud. Barn har normalt inte heller lika stor kunskap som vuxna om hur buller påverkar dem. De har därför inte samma förutsättningar att skydda sig och betraktas därför som en särskild riskgrupp vad gäller hörselskador.

I de allmänna råden för höga ljudnivåer finns ett lägre riktvärde för barn under 13 år. Detta ska inte tolkas som att Folkhälsomyndigheten har en 13-årsgräns på konserter, utan det är konsertarrangörens ansvar att ha en ljudnivå som inte skadar publikens hörsel. Konsertarrangören kan hålla en lägre nivå för alla.

Enligt miljöbalken är det inte möjligt för en arrangör att lägga över ansvaret för barnens hörsel på föräldrarna. Även om föräldrarna förser barnet med hörselskydd på en konsert har arrangören ansvar för att ljudnivån inte är för hög.

Källa: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/miljohalsa-och-halsoskydd/inomhusmiljo-allmanna-lokaler-och-platser/buller/hoga-ljudnivaer/


2016-05-25 09:15

Bandagar blir allt populärare

Bankörning låter dig på ett rimligt säkert sätt testa var din egen och din bils gräns går. Blir du riktigt biten serverar många tillverkare modeller som är ”track day”-anpassade. Det vill säga, du kan sätta dig i bilen, åka till en motorsportbana, ge järnet under några timmar, och köra hem igen. Allt i samma bil!

På Mantorp Park håller Drivers Club en av sina bandagar. De två bilar som, just i dag, kör flest varv är sådana bilar. En röd Audi RS6 och en Renault Megane RS.

Som slalom

Renaulten har Andrea och Mats Aurenius kört ner från Stockholm för att träna spårval och kurvteknik. Pappa Mats tycker banracing påminner lite om slalom.

– Känslan när man får in flytet och kurva på kurva verkligen sitter. Sen är det fartupplevelsen så klart.

Dottern Andrea håller med. Det är första gången hon kör Renaulten på bana. Den är lite snällare, men inte långsammare, än den Honda S2000 hon tidigare kört.

– Mantorp Park är en bra bana för mig som är nybörjare. Man ser in i kurvorna så man kan planera bra och den är ganska förlåtande.

Michael Gumowski är entusiasten bakom Drivers Club. Han menar att det finns allt från snabba veteranbilar till riktiga sportbilar som står undangömda och bortglömda.

– Det finns många roliga bilar runt om i Sverige och det finns många riktigt duktiga förare. Men det finns för få tillfällen att köra riktigt snabbt och öva med andra som är duktiga.

Alltid någon i vägen


Med Drivers Club vänder sig Michael främst till de som redan har erfarenhet av att köra på bana.

– När en förare känner att han har någon i vägen hela tiden, då hittar han i regel oss, eller blir rekommenderad att vända sig till oss.

Intresset för bandagar tror Michael ökar, men tillgängligheten minskar i och med att förutsättningarna försvåras och Svensk motorsport lider av en nedstängning som är väldigt tuff.

– Vi pratar om motorsport som en upplevelse med ljud, dofter och atmosfär. Men hela tiden skapas nya hinder för att kunna uppleva det. I dag skulle vi ha med ett par veteranbilar som verkligen vill vara här, men inte får delta på grund av bullerkraven.

Med de bullerkrav som gäller för öppna bandagar kan en Porsche GT3 RS inte delta, för att de inte klarar bullerkraven på 95 dB.

– En serietillverkad bil som är godkänd för allmän väg får inte köra på en svensk motorsportbana... suckar Michael.

Depåsnack och gemenskap


En av drivkrafterna för Michael är att föra samman nya talanger med gedigen erfarenhet. I depån samsas sportiga familjebilar med rena banracingbilar.

– I dag har vi flera Radicalförare som gör en ”shakedown” och testar olika inställningar. Sen har vi förare från båda Time Attack-serierna, förare från Camaro Cup plus ett par nya amatörer som precis tagit racinglicens och går en förarutbildning hos oss.

Michael pratar mycket om gemenskapen, den familjära stämningen i depån och kunskapsutbytet.

Det visar sig snart vara mer än tomt prat och det tar inte många minuter innan jag själv sitter fastspänd i en 650-hästars McLaren med extra allt. Farten genom kurvorna måste bryta mot en eller flera av fysikens lagar. Och när vi accelererar ut på rakan förstår jag precis vad uttrycket ”järnhand i silkeshanske” betyder. Underbart brutalt.

Källa: http://www.corren.se/nyheter/ostergotland/bilracing-ljuva-toner-eller-oljud-om4144570.aspx


2016-05-10 14:06

Kontorslandskap istället för egna kontor blir allt vanligare

Studier visar på att arbetsrelaterad stress blir ett allt större hot mot hälsan. Aram Seddigh, kontor- och stressforskare och Parisa Zarnegar, medicine doktor i neurovetenskap delar med sig av sina forskningsresultat.

Men det är inte alltid arbetsgivare förstår vilken påverkan det har, tillsammans med organisation och rollbeskrivningar, på medarbetare och hur de mår.
Kunskapen inom neurovetenskap när det gäller psykologi och människans prestationsförmåga har gjort stora framsteg på senare tid. Medvetenheten om dynamiken i mänsklig psykologi och hjärnvetenskaplig forskning i förhållande till arbetsplatsen har utvecklats i hög takt. Det säger Parisa Zarnegar, medicine doktor i neurovetenskap, Karolinska Institutet och professionell coach. Hon föreläser också för företag och organisationer.
Parisa Zarnegar berättar att det finns flera studier som nu tyder på att arbetsrelaterad stress är ett stort hot mot hälsan.
– Stressrelaterade psykiska problem är resultatet av ett komplext samspel mellan biologiska, psykologiska, sociala och miljömässiga faktorer. Det finns allt fler bevis för att både innehåll och sammanhang i arbetet kan spela roll i utvecklingen av stressrelaterade mentala problem, som till exempel depression, utbrändhet och kognitiva problem som till exempel svårighet att fatta beslut eller koncentrera sig och svårighet att lösa problem på arbetsplatsen.
Parisa Zarnegar berättar att resultaten av flera studier tyder på att redan en kort insats med stresshantering på arbetsplatsen kan åstadkomma signifikanta kliniska förbättringar vad gäller emotionella hälsan och det kan sänka högt blodtryck bland stressade medarbetare. Sådana insatser kan ge en friskare och mer produktiv arbetskraft, förbättra resultat och minskar risken att medarbetare begår misstag.

– Arbetsgivaren har ett stort ansvar och en viktig roll vid sjukskrivningar. Roller och ansvar finns beskrivna i lagen, men en enskild chef har kanske inte så ofta rehabiliteringsfall i sin personalgrupp. Därför är det viktigt att det finns tydliga rutiner och att ledningen har infört verktyg och metoder för att regelbundet stämma av hur medarbetarna mår så att det blir möjligt att vidta kostnadseffektiva åtgärder så tidigt som möjligt.
Hur vårt arbetsrum ser ut och hur arbetsgivaren behandlar medarbetarna har stor betydelse för hur vi hanterar situationer som kan leda till stress. Aram Seddigh är doktorand och legitimerad psykolog på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Han studerar bland annat hur kontorsmiljöer påverkar stress och produktivitet. Han menar att man måste titta på såväl de faktiska arbetsuppgifterna som hur kontoret är utformat:
– Öppna kontorslandskap förväntas underlätta för arbetsuppgifter som kräver mycket kommunikation. I egna kontor kan det däremot vara lättare att koncentrera sig på uppgifter som man hanterar helt själv.
Men det som påverkar stress allra mest är emellertid organisationspsykologiska faktorer, menar Aram Seddigh.
– Ledarskapet och vilket stöd man ger till medarbetarna är väldigt viktigt. Och framför allt rollbeskrivningarna.
Parisa Zarnegar anser att rutiner och standarder kan ha en avgörande roll för att främja psykisk hälsa. I de fall där företagets eller organisationens ledning har sett till att ha rutiner och ledningssystem på plats ökar möjligheten att rätta till problem i både den fysiska och psykiska arbetsmiljön.
– Det är viktigt att införa policys inom olika områden för att förebygga diskriminering, trakasserier och orimliga prestationskrav. Psykiska problem behöver redovisas tidigt och det behövs modeller för åtgärder.
Aram Seddigh håller med Parisa Zarnegar om vikten av standarder:
– Standarder skulle kanske framför allt kunna användas till att man systematiskt och kontinuerligt kartlägger organisationens hälsa för att i tid kunna vidta lämpliga åtgärder. Sedan tror jag det kan vara svårt att ha generella standarder gällande åtgärder då de behöver skräddarsys från fall till fall.
Parisa Zarnegar konstaterar att vi i dag lever i en värld där vi ständigt är uppkopplade och tillgängliga, vilket kan göra det svårare att kontrollera vår vardag.
– Vi är inte byggda för det komplexa, kommunikationsrika samhället vi lever i. Men vi kan hjälpa oss själva. Det kan faktiskt göra stor skillnad om vi bestämmer oss för att sätta av tid för middag med familjen eller leka med barnen utan mobil eller Ipad.
För vissa funkar det alldeles utmärkt att ständigt vara uppkopplad. För andra kan det framkalla stress, säger Aram Seddigh. Hans råd är att testa och känna efter:
– Prova att stänga av mobilen när du inte jobbar under en månad. Om du mår bättre tillhör du troligen dem som behöver stänga av ibland. Kom bara ihåg att i början av den månaden kommer du troligen känna dig mer stressad. Det är en väntad reaktion och kommer innan du har vant dig.

Tre sätt att hantera stress på arbetsplatsen enligt Aram Seddigh

1) Tala med din arbetsgivare. Försök hitta en situation där du själv har kontroll över dina arbetsuppgifter.

2) Hitta dina egna strategier. Använd dig till exempel av öronproppar eller välj när du gör vilka arbetsuppgifter. Vissa saker kanske du ska vänta med tills det är lugnare på kontoret.

3) Var ärlig mot dig själv! Om det inte fungerar, prata med någon professionell. Ta reda på varför du är trött och utmattad. Kanske det är av andra anledningar än jobbet.

Källa: http://www.sis.se/Nyheter-och-press/Nyheter/Stress-pa-jobbet-en-ledningsfraga/


2016-05-03 13:23

PROPPGUIDEN

Hur väljer man rätt propp? En propp passar inte alla öron och situationer.

SKYDDA DINA ÖRON

Användning av SwedSafes öronproppar är det enklaste sättet att skydda dina öron – från skadligt buller, störande och irriterande oljud, vatten eller tryckförändringar. De ger ett effektivt skydd och är bekväma att bära. Öronpropparna är i princip osynliga när du satt dem på plats i örat och passar därför i de flesta situationer. Eftersom de inte tar någon plats, och väger lite, är det enkelt att alltid bära dem med sig.

ÖRONPROPPAR FÖR ALLA SITUATIONER

SwedSafes öronproppar finns i många varianter, anpassade för att ge rätt skydd i varje situation. Vistas du i miljöer med starka ljudnivåer behöver du effektiv dämpning för att inte hörseln ska skadas. Störs du av omgivningens prat, partnerns snarkningar eller kontorsbrus så vill du kanske skärma av dig, men inte isolera dig helt. Behöver du tryckutjämning vid flygning, eller inte vill ha vatten i öronen vid simning så kan öronproppar hjälpa dig undvika problem.

ALLA ÖRON ÄR OLIKA

Förutom att öronproppen ska ha önskad funktion, ska den även passa i just dina öron. Alla hörselgångar har olika storlek och form och öronproppen måste därför ha lämplig storlek och utformning. SwedSafe har öronproppar som passar alla öron. 

 


2016-04-26 09:37

I längden kan bullriga arbetsmiljöer leda till hörselskador och skadlig stress.

Till och med susande ventilationssystem kan påverka oss negativt.
– Det tar en del av våra mentala resurser och blir en extra belastning, säger Kerstin Persson Waye som är professor inom miljömedicin.

Fortfarande finns det väldigt många arbetsplatser där vi har så höga ljudnivåer att det finns risk för hörselskador. Det handlar främst om industrier där merparten av de anställda är män.
När det gäller arbetsplatser med relativt höga ljudnivåer handlar det främst om skolor och förskolor, som ju till stor del sysselsätter kvinnor. Från de här två områdena kommer flest rapporterade fall av arbetsskador orsakade av buller.
– Det är fortfarande fler män som rapporterar bullerrelaterade skador även om kvinnor, om man generaliserar, har svårare att skydda sig med traditionella hörselskydd eftersom de i högre grad är utsatta för buller från människor, säger Kerstin Persson Waye som är professor inom miljömedicin och leder en forskargrupp i ljudmiljö och hälsa vid Göteborgs universitet.
Väldigt många utsätts för mellanhöga ljudnivåer där det är svårt att prata i normal samtalston. Det gäller till exempel de som jobbar på restauranger, kaféer och i skolor – arbetsplatser där du behöver kommunicera i hög grad men måste höja rösten för att göra dig hörd och koncentrera dig extra mycket för att höra vad andra säger.
– I sådana miljöer minns man också sämre vad som sägs.


Talljud svårast att filtrera


I öppna kontorslandskap finns också ljud som försämrar vår koncentration. Ringande telefoner och surrande apparater stör, men svårast att filtrera bort är talljud. Även lågfrekventa ventilationssystem kan påverka vår arbetsprestation.
– Att arbeta i dessa ljud under en längre tid tar en del av våra mentala resurser, särskilt vid intellektuellt krävande arbete. Lågfrekventa ljud kan också göra oss sömniga vilket kan vara ett problem för exempelvis yrkeschaufförer.
Känsligheten för ljud är en del av vårt försvarssystem. Det betyder att främmande ljud som kommer plötsligt kan ge akuta stressreaktioner och hormonella reaktioner. Reaktionerna är naturliga och i grunden bra, men det är inte positivt att få dessa påslag ofta.
– Det blir en ökad belastning som påverkar dig negativt. Hur du påverkas beror på arbetets karaktär och på individuella faktorer, som din ålder, hur stor kontroll du har över arbetet, hur stor belastningen är i övrigt och om du har socialt stöd. Vanliga reaktioner är att man blir trött, spänd och får huvudvärk.


Ökad risk för hjärtsjukdomar


I arbetsmiljöer med höga ljudnivåer, det vill säga där man kan mäta över 85 dBA, har man sett en ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. I de här miljöerna är det emellertid lag på att man ska bära hörselskydd.
– Det finns också enstaka studier som visar att det finns en ökad risk även för människor som arbetar under hög belastning och exponeras för relativt höga ljudnivåer men det behövs mer forskning på området.

Källa: http://www.expressen.se/halsoliv/hog-ljudniva-pa-jobbet-kan-gora-dig-sjuk/


2016-04-14 13:42

En bra ljudmiljö är en viktig förutsättning för ett gott arbetsklimat i skola och förskola. Buller utgör ett stort problem i skolans arbetsmiljö. Problem med hörsel och röst är vanliga hos lärare i alla skolformer. En dålig ljudmiljö påverkar också stresspåslag och ökar behovet av återhämtning.

Verksamheten i skolan och förskolan bygger till stor del på talad kommunikation: ju sämre ljudmiljö, desto svårare att ta till sig information. Skolan och förskolan är samtidigt arbetsplatser där ljudmiljön ofta har stora brister.

Orsakar många problem
Många lärare drabbas av problem med hörseln. Men en dålig ljudmiljö kan också orsaka andra problem, som stress, muskelspänningar och tinnitus.

Lärarförbundet jobbar med bland annat SKL i en bullerkommission för skolan och förskolan tillsatt på initiativ av Hörselskadades riksförbund. Läs mer i deras rapport Kakofonien.

Rösten
Läraryrket är ett typiskt "röstyrke". Med rätt röstanvändning kan du undvika att få problem med din röst. I Lärarförbundets skrift 'Rösten - ditt viktigaste redskap' kan du läsa mer om förebyggande röstvård.

Mer för dig som undervisar i musik
På Arbetsmiljöverkets webbplats finns information om arbetsmiljön för dig som är musiklärare. Arbetsmiljöverket har bland annat givit ut en rapport, Musik och höga ljudnivåer, som vänder sig till alla i musikbranschen inklusive musiklärare.

Ljudguide för förskolan
Företaget Prevent, som arbetar med arbetsmiljöfrågor, har tagit fram Ljudguiden för förskolan. Den är tänkt att med checklistor, tips och korta filmer ge dig motiv och inspiration till ditt arbete för en förbättrad ljudmiljö inom din förskola.

Källa: https://www.lararforbundet.se/artiklar/buller-i-skolan-ett-vanligt-arbetsmiljoproblem


2016-04-11 17:19

Energimyndigheten satsar nu sex miljoner kronor på forskningsprojekt för att komma till rätta med störningsproblemen.

Ljudet från vindkraftverk kan för många upplevas störande trots att ljudnivån är relativt låg. Inte så konstigt kanske kan psykologiska faktorer vara avgörande för hur man upplever ljuden. Exempelvis påverkar det om man känner att man kunnat påverka byggandet samt vad man tycker om dem.

– Man vet sedan tidigare att uppfattningen av ljud också kan påverkas av om man är delägare i vindkraftverket, säger Anna Rydberg, sektionschef på JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, i ett pressmeddelande.

Få en helhetsbild


I de två nya forskningsprojekten ska man nu bland annat klarlägga hur de olika aspekterna inverkar på graden av störning och förhållandet mellan dem. Målet är sedan att kunna prioritera mellan olika åtgärder för att kunna minska störningsproblemen och på så sätt underlätta byggandet för nya vindkraftsparker.

Vindsnurrorna större idag

Liknande studier har gjorts tidigare men idag är vindsnurrorna betydligt större och kraftigare än för fem år sedan. Numera byggs de även mer i kuperad terräng vilket gör att de låter annorlunda. Om två år ska slutrapporten vara klar.

Källa: http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/oljud-fran-vindkraftverk


2016-04-01 09:18

Tips och råd om ljud

Här får du en kort "bra-att-veta"-lektion om vad ljud är, hur det mäts, ljudets påverkan på människan samt vad som är farligt och ofarligt ljud.

Vad är ljud och hur mäts det?

Ljud är energi som skapar små tryckvariationer i luften. Ljudet färdas från ljudkällan i form av ljudvågor som avtar i förhållande till tid och avstånd. Ju längre bort tidsmässigt och avståndsmässigt – desto lägre ljud. Ljudnivån mäts i decibel (dB), en logaritmisk skala där en fördubbling eller förminskning av ljudstyrkan motsvarar 3 dB.

Hur påverkar ljud människan?

Precis som med andra sorters energi påverkas vi av ljud, men det är mer diffust än med t.ex. solenergi. Är vi ute en dag i stekande sol ser vi på kvällen att vi har blivit brända. Utsätts vi för konstant ljud kan vi känna att vi är trötta på kvällen. Det är inte alltid så lätt att själv koppla till ljudet vi utsatts för, och trötthet kan ha många andra orsaker också. Att konstant eller länge utsättas för ljud över en viss nivå (85 dB) kan också på några års sikt leda till en skada.

Vad är farligt och ofarligt ljud?

Ljud under 85 dB räknas som en ofarlig nivå, och över som en farlig nivå. För att göra det konkret kommer här lite exempel på situationer:

Kontorsljud – runt 60 dB
Samtalston – runt 70 dB
Piano – runt 80 dB
Stadstrafik – runt 90 dB
Musikkonsert – runt 100 dB

Hur farligt det är – alltså risken för skada – beror på hur länge du utsätts under ett dygn. 85 dB kan man utsättas för under ca 8 timmar, 90 dB ca 2 timmar, 100 dB ca 15 minuter. (Var tredje dB halveras tiden.) Det innebär också att har du varit utsatt för 100 dB i 15 minuter, så måste resten av dagens ljudnivå ligga under 85 dB för att du ska undvika skada.

Källa: http://www.swedsafe.se/nyheter.php?fn_mode=fullnews&fn_id=74


2016-03-16 13:53

ljudtrötthet och ljudkänslighet är dubbelt så hög i förskolan

Kvinnor som arbetar – eller har arbetat – i förskola löper större risk att drabbas av hörselrelaterade symptom än kvinnor som aldrig arbetat i förskola. När det gäller exempelvis ljudtrötthet är risken att drabbas 71 procent bland personal i förskolan jämfört med 31 procent i kontrollgruppen. Varför är det så stora skillnader?

– I ett yrke som bygger på kommunikation med barn går det inte att använda hörselskydd för att stänga ute skadliga ljud. Förskollärare kan också vara tveksamma till att använda olika skydd av etiska skäl, barnen utsätts ju för samma ljudmiljö, säger Sofie Fredriksson som är audionom och doktorand vid Göteborgs Universitet.

Resultatet som presenterades nyligen bygger på en enkätstudie med tiotusen deltagande kvinnor i Västra Götalandsregionen. Hälften av kvinnorna var förskollärare medan kontrollgruppen bestod av slumpmässigt utvalda kvinnor från vitt skilda yrkesgrupper.

– Att ljudnivån är ett stort problem i förskolan vet vi sedan länge. Tack vare den här jämförande studien kan vi dessutom för första gången visa att de som arbetar i förskolan löper högre risk än andra att drabbas av hörselrelaterade symptom, säger Sofie Fredriksson.

Buller och dess effekter på hörseln har inte studerats i lika hög utsträckning i kvinnodominerade yrken som i mansdominerande. Kunskapen om att hörselrelaterade symptom som ljudkänslighet och ljudtrötthet är vanligare i miljöer som präglas av intensiv kommunikation behövs för att kunna arbeta förebyggande i exempelvis förskolan.

Källa:http://www.ka.se/horseln-tar-stryk-i-forskolan

Se även inslaget på TV4: http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/hörselskador-är-ett-problem-på-förskolan-3302160


2016-03-09 09:40

"Skärp kraven på textning och hörbarhet i media" skriver HRF till Medieutredningen

Det är dags för staten att ställa krav på att alla mediers sändningar i tv, på webben med mera ska vara textade och ha god hörbarhet, så att det är lätt att uppfatta vad som sägs. Det säger HRF till Medieutredningen.

HRF ställer nu tuffa krav på staten när det gäller att ta itu med den bristande tillgängligheten i olika medier. I ett utlåtande till den statliga Medieutredningen föreslår HRF bland annat att staten ska införa regler som innebär att alla sändningsföretag måste texta sina sändningar, filmer och program, oavsett om de visas i tv, på webben eller på någon annan plattform. HRF anser också att det ska ställas krav på utbildningsinsatser om talhörbarhet riktade till sändningsföretag och olika berörda yrkesgrupper, till exempel programmakare, producenter, journalister och programledare.

Viktig framtidsfråga
Medielandskapet är under snabb omvandling. En stor del av det växande utbudet finns på webben och utgörs av ljud- och filmmaterial som ofta saknar textning och har undermålig hörbarhet. Det här drabbar hörselskadade, som inte får samma möjligheter som andra att vara delaktiga i samhället.
Rätten till textning och bättre hörbarhet är en viktig framtidsfråga, förklarar HRFs generalsekreterare, Hans Ericson:
– Det här är en fråga som hörselskadade dagligen brottas med och som många hör av sig till oss om. Det har därför en framskjuten plats i det nya handlingsprogram som ska antas av HRF-kongressen i maj.

Källa:http://www.hrf.se/artikel/skarp-kraven-pa-textning-och-horbarhet-i-media-skriver-hrf-till-medieutredningen


2016-02-29 12:28

Höga och onödiga ljud påverkar din koncentrationsförmåga

Har du någon gång sagt till dina vänner att du ibland kan känna att den nya tekniken och alla olika sociala medier gör dig trött och påverkar din koncentrationsförmåga?

Det verkar det vara många som tycker. Stressforskare vid Stockholms universitet har visat på att unga anger det som en av de största stressfaktorerna i dagens samhälle. Hjärnforskaren, psykologen och neurovetaren Richard Davidson vid universitetet i Wisconsin bekräftar också att digital teknik skapar koncentrationssvårigheter.

Vi får idag hela tiden nya intryck, signaler och information i en mängd som vi aldrig tidigare fått. Hjärnan förhåller sig hela tiden till allt den utsätts för, och orienterar sig bland det. Det gör att det kan bli svårt att koncentrera sig länge på en sak. För att vi ska uppnå koncentration behöver vi gå in i något i minst 25 minuter, och en person som är normalanvändare av en smartphone tittar på den ungefär var sjätte minut.

Också ljud är något hjärnan hela tiden registrerar, och hur mycket ljud vi utsätts för påverkar både trötthet, stress och koncentration.

För din hälsa kan det därför vara en god idé att avsätta lite teknikfri tid, till exempel till läsning av en helt vanlig bok. Känner du att det är svårt att koncentrera dig på jobbet, eller vid något annat tillfälle, kan du också sätta i ett par öronproppar för att ge hjärnan bättre möjlighet att koncentrera sig på det du vill att den ska koncentrera sig på istället för att lägga energi på onödiga ljud i din omgivning.

Källa: Thomas Dalström, "Facebook-generationen lider av koncentrationssvårigheter", Stockholms universitet

 


2016-02-25 18:38

Nya Audi A4 har skapat uppmärksamhet, mycket tack vare flera avancerade tekniska lösningar. En del i detta är utvecklingen av instrumenttavlan, även kallad för Audi virtual cockpit. Den består av flera högteknologiska lösningar som sammanförts för att optimera användandet av den klassiska instrumenttavlan i en bil.

Virtual Cockpit består av en 12 tum stor högupplöst LCD-display där allt från varvräknare, hastighetsmätare och till exempel navigationskartan. Utifrån vad föraren väljer går det även att styra radio, ljudanläggning och uppkoppling mot telefoner.

En totaleffekt på 755 Watt
Just ljudet i bilen har tagit ett stort kliv. Till A4 finns tillvalet Bang & Olufsen sound system, ett system som skapar ett 3D-ljud i bilen. Det innebär att ljudets källor är placerade på ett sätt som gör att lyssnaren upplever att ljudet flödar utifrån ett tredimensionellt utrymme, alltså överallt i bilen.

Hjärtat i ljudsystemet består av 16-kanalsförstärkare som matar ut ljudet ur 19 högtalare runt om i bilens inre. Tillsammans skapas en totaleffekt på 755 Watt.

Det är en ljudupplevelse som inte tidigare kunnat uppnås i en bil och ska låta som ”att man sitter i en konsertsal”. System är också kopplat till tillvalet Audi smartphone interface.

Systemet bygger på att kunna koppla telefonen till bilen och sedan styra vissa utvalda appar via en separat MMI-meny. Menyn påminner om hur en smartphone fungerar och är utvecklat för att vara logisk och lättanvänd.

 

Källa: http://www.svd.se/sysmet-skapar-3d-ljud-i-bilen


2016-02-25 18:34

Ett mystiskt, högfrekvent ljud har hållit invånare i den lilla staden Forest Grove i USA-delstaten Oregon vakna på natten i åtminstone en vecka, utan att polis och räddningstjänst lyckats lokalisera källan.
Det faktum att ljudet - ett ihållande visslande som sägs påminna om tonen av en flöjt - bara har hörts efter mörkrets inbrott gör det hela än mer gåtfullt. Dessutom har det visat sig att rapporter om ett liknande ljud inkom till den lokala räddningstjänsten för flera decennier sedan.
En ljudtekniker som Reuters har talat med, Tobin Cooley, säger att kombinationen hög frekvens och oklart ursprung är ovanlig när det gäller ljud. Desto vanligare är att lågfrekventa ljud tycks komma från flera olika håll samtidigt.
– Det förvånar mig att de boende inte har kunnat lokalisera var det kommer från, säger Cooley.
Han spekulerar i att ljudet kan orsakas av utsläpp av tryckluft eller gas. Men det lokala gasföretaget har inte hittat några läckor.
– Vi skickade ut en tekniker och han ägnade hela dagen åt att undersöka saken, säger Melissa Moore, talesperson på Northwest Natural Gas.

Källa: http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/utrikes/article22315001.ab


2016-02-25 18:32

Glöm dagens tysta elbilar – snart måste alla nya elfordon ge ifrån sig ljud. Men hur ska de låta? Ett svenskt ljudprojekt testar olika koncept.

Alla nya elfordon som säljs inom EU efter juni 2019 måste ge ifrån sig konstgjorda ljud när de körs långsammare än 20 km/h.

– De nya kraven beror på att elfordon är väldigt tysta när de kör i låga hastigheter. Det kan bli en olycksrisk för synskadade och andra personer som inte uppfattar att ett fordon närmar sig, säger Johan Fagerlönn på Interactive Institute Swedish ICT i Piteå.

Han är forskningsledare på ett ljudprojekt som startade förra våren. Bland deltagarna finns de fyra fordonstillverkarna Volvo Cars, Volvo Bussar, Scania och Nevs.

Gruppen tar nu fram ett antal olika ljudkoncept, som ska testas på försökspersoner i Scanias avancerade lyssningsstudio i Södertälje framåt sommaren. Därefter ska en prototyp av ett ljudsystem monteras på en provbil, som en grupp testpersoner ska få möta i olika trafiksituationer. Målet är att undersöka hur ljuden kan påverka människors inställning till elfordon.

EU-reglerna slår fast hur starkt ljudet ska vara och vilka frekvensområden som ska användas. Frekvensen ska dessutom öka när fordonet accelererar, och sjunka när det bromsar in. I övrigt får fordonstillverkarna själva välja ljudbild och kanske designa unika ljudprofiler till sina olika modeller.

Johan Fagerlönn ser fler utmaningar med valet av ljud. Det måste vara hörbart så att det inte drunknar i bakgrundsbrus. Samtidigt ska det helst inte tränga in i byggnader eller upplevas störande i gatumiljön. Om köande elbilar i rusningstrafiken börjar ge ifrån sig ett oharmoniskt sammelsurium av ljud så kan allmänheten får en negativ syn på elfordon.

Källa:http://www.elinstallatoren.se/innehall/nyheter/2016/februari/tysta-elbilar-far-nytt-ljud/


2016-02-19 09:18

TRYCKUTJÄMNANDE ÖRONPROPP NÄR DU FLYGER

Tryckutjämnande öronpropp som motverkar ”lock” och öronsmärtor vid flygresor, samt dämpar tal och oljud om du vill flyga ostört. Flygproppen är lätt att sätta i och ta ur.
Vax- och silikonproppar är också lämpliga att använda vid flyg.
Lämplig vid:
Flyg eller vid andra aktiviteter då öronen behöver tryckutjämnas.
Öronproppar som vi rekommenderar när du flyger är dels dessa och dessa. .


2016-02-03 13:21

Viktigt att hörselskadan upptäcks tidigt

Vi tycker att det är viktigt att hörselskadan upptäcks tidigt. Då kan föräldrar och hörselvården tillsammans minska risken för att barnet kommer efter i den kommunikativa utvecklingen. Ibland upptäcks – eller uppstår – inte hörselskadan förrän man är tonåring eller äldre. Misstänker du att du har nedsatt hörsel? Vanliga tecken kan till exempel vara om:

- Det susar eller piper i örat

- Du hör sämre än andra och måste ofta fråga om vad någon sa

- Du tycker att andra börjar prata otydligt eller svagt

- Det känns som att du har lock för örat

- Du har svårt att uppfatta då många pratar samtidigt

Källa: http://www.uh.se/se/kunskapsbank/om-horselskador/horselskador.html


2016-01-18 08:57

En person med hörselskada har nedsatt hörsel på ett eller båda öronen,

till skillnad från en döv person, som inte kan höra något alls, inte ens med hjälp av hörapparat. Enligt Hörselskadades Riksförbund finns det cirka 1,3 miljoner personer i Sverige som har nedsatt hörsel, varav cirka 560 000 har så grav skada att de skulle dra nytta av att använda sig av hörapparat. Det är dock endast cirka 270 000 svenskar som använder sig av en hörapparat. Detta kan jämföras med cirka 13 000 döva svenskar. En annan stor skillnad mellan döva och hörselskadade, är att de flesta hörselskadade har fått sin skada i vuxen ålder, medan den övervägande andelen döva fötts döva eller förlorat sin hörsel som barn.

Hörselskadan kan vara medfödd (barndomshörselskada) eller tillkommen senare, i vilket fall så beror nedsatt hörsel på att hörselsystemet är skadat på något ställe. Hörselsnäckan är den svagaste delen i hörselsystemet. I medicinska sammanhang mäts hörselförmåga i decibel i olika frekvenser. Audionomer skapar en graf över hörselförmågan, något som kallas audiogram.

En person som utsätts för kraftigt ljud kan drabbas av en temporär hörselnedsättning (TTS, Temporary Threshold Shift). Det kan till exempel ske efter en rockkonsert. Det är ett varningstecken. Om det sker vid upprepade tillfällen löper man risk att få en permanent hörselnedsättning (PTS, Permanent Threshold Shift).

Det finns två typer av hörselnedsättning: ledningshinder och så kallad sensorineural hörselnedsättning. Ledningshinder betyder att ljudvågorna inte leds vidare från trumhinnan till innerörat. Sensorineural hörselnedsättning innebär att nervceller i snäckan eller hörselnerven är skadade alternativt helt saknas. Hur besvären behandlas och hur det går med hörseln i framtiden beror på var i örat problemen uppstått.(Vardguiden.se)

Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Hörselskada


2016-01-12 13:33

Allt fler inom restaurangbranschen har blivit medvetna om att ljudmiljön på restauranger och kaféer är viktig, för stämning, trivsel och arbetsmiljö. Restaurangguiden White Guide kommer därför från och med nästa år att ha med ljudmiljön i sina omdömen. White Guides styrelseordförande Mats Hanzon säger att det inte är helt klart hur denna bedömning ska gå till eftersom det är svårt att hitta tydliga kriterier när det handlar om ljud.

– Kanske kan vi beskriva i ord om det går att föra ett affärssamtal, eller om miljön passar för ett känslomässigt samtal. Det är i alla fall klart att vi ska premiera ställen med bra ljudmiljö, inte klanka ner på dålig, säger Mats Hanzon till hotellrevyn.se.

Rådgivningsgrupp vill driva ljudmiljöfrågan
Tidigare kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth driver frågan om en tystare och bättre ljudmiljö på krogar och kaféer. Hon tog tidigare i år initiativet till en "rådgivningsgrupp" med Hörselskadades Riksförbund, företrädare för restaurangbranschen, Micael Bindefeldt, Alexandra Charles med flera. I januari 2016 träffas gruppen igen för att ta nästa steg mot en bättre ljudmiljö.

Branschen vill forska inom ljudmiljöområdet
Både Hotell- och restaurangfacket och arbetsgivarorganisationen Visita vill se mer forskning inom ljudmiljöområdet. Detta kan eventuellt bli verklighet via branschens forsknings- och utvecklingsfond, BFUF. Eva Östling, vd på Visita, menar att det skulle ge kunskap i hur bra arbetsmiljöer kan byggas, så att personal orkar arbeta kvar. Hittills har forskning om buller på arbetsplatsen handlat mest om ljud från maskiner i industrin än om ljud från människor på krogen. Men oavsett var ljudet kommer ifrån så kan buller orsaka arbetsmiljöproblem, såsom huvudvärk, tinnitus, stress och trötthet.

– Det är lätt att tänka på konsekvenser av att till exempel ha en diskmaskin som bullrar i baren. Däremot glömmer vi bort att gästernas samtal är en del av vår arbetsmiljö, säger Pim van Dorpel, vice ordförande i Hotell- och restaurangfacket till hotellrevyn.se.

HRF välkomnar att både fack och arbetsgivare inom restaurangbranschen nu engagerar sig i ljudmiljöfrågan.

Källa: http://www.hrf.se/artikel/white-guide

 


2015-12-30 17:18

GOTT NYTT ÅR ALLA!

Vi ses 2016!

 


2015-12-29 13:33

Be alla tomtar tala ur skägget - Fem tips för en hörselsmart jul!

Berätta för de du träffar på jul- och nyårskalasen hur de kan göra det enklare för dig att hänga med i samtalen. Det räcker oftast med: "Jag hör inte om jag sitter på den platsen", "Tala gärna en i taget" och "Jag tar en paus, mina öron behöver vila en stund". Placera dig strategiskt vid julbordet och ställ ett extra stearinljus vid bordsgrannens plats, så går avläsningen bättre.

Kolla Kalle Anka med textning. Se till att alla får nöjet att uppleva Kalle Anka, Tjuren Ferdinand och Benjamin Syrsa med textning på julafton. Ta kontroll över fjärrkontrollen, tryck på text-tv-knappen och välj sidan 199. Texten är till glädje för alla!

Ta hörselsmarta ljudpauser. Promenera i skogen eller ta en skidtur i snön. Forskning visar att oavsett hur vi hör behöver vi människor ta pauser från alla ljud i det moderna samhället. Särskilt hälsosamt är det att komma ut i naturen med de naturliga ljud som vår hörsel är skapad för. Det gör oss lugnare, mer harmoniska. Ljudet av sus i trädkronor, fotsteg mot snön, och forsande vatten i en bäck kan dessutom vara bra maskeringsljud för tinnitus.

Njut av julkonserten och julmässan. Om du ska på julmässa eller julkonsert under ledigheten, glöm inte att sätta hörapparaten på t-läge. Är du osäker på om det finns teleslinga? Ta kontakt med konsertlokalen eller kyrkan i förväg och påminn gärna om att de ska ha den på.

Förbered dig hörselsmart inför nyår. Tänk på att du kan stänga av hörapparaterna vid tolvslaget på nyårsafton när fyrverkerierna sätter igång. Är du orolig för bullret är det dessutom hörselsmart att stoppa in öronproppar. Varför inte lära dig och dina vänner "Gott nytt år" på teckenspråk?

Källa:http://www.hrf.se/artikel/fem-tips-for-en-horselsmart-jul


2015-12-17 13:11

Hörselskadade personer i arbetslivet påverkas mer negativt av buller

Hörselskadade personer i arbetslivet påverkas mer negativt av buller än vad deras normalhörande kollegor gör. De mår sämre fysiskt och mentalt och de blir också tröttare under arbetstid, men även efter jobbet.

Det visar Håkan Hua i sin avhandling från Institutionen för beteendevetenskap och lärande och Institutet för handikappvetenskap.

Allt fler och allt yngre söker sig till hörselvården, det är inte bara äldre och pensionärer som har problem. 800 000 yrkesaktiva personer i Sverige har en hörselnedsättning. Det innebär att det på många arbetsplatser, alltifrån kontorsmiljöer till skolor och industri, finns personer som har en nedsatt hörsel och därmed är extra känsliga för buller.

- Buller har väldigt stor inverkan på människor med hörselnedsättning. I den här studien har vi undersökt hörselskadades förmåga att lösa vissa arbetsuppgifter i bullermiljöer. Studien visar att de är känsligare för starka bullernivåer och att det påverkar deras kognitiva förmågor, som att tänka och lösa problem, säger Håkan Hua.

I studien har 40 personer med en medelålder på mellan 40 och 47 år testats. De har representerat olika yrken, som förskolepersonal, industriarbetare, tjänstemän och vårdpersonal, och har delats in i två grupper. Den ena har bestått av personer med bra hörsel, den andra av personer som dagligen använder hörapparat och har en lätt till måttlig hörselnedsättning. De har utsatts för olika typer av oljud från bland annat kontorsmiljö, trafik och förskola.

Resultaten visar att det inte bara är de kognitiva förmågorna hos hörselskadade som kan påverkas, utan även det mentala, psykosociala och fysiologiska tillståndet.

- Det här påverkar även det sociala samspelet med kollegorna. De med hörselnedsättning känner sig mer socialt utsatta och undviker helst när det är bullrigt, säger Håkan Hua.

En slutsats han drar av resultatet är att mycket finns kvar att göra i arbetslivet för att underlätta för den här stora gruppen.

- Det skulle till exempel gå att göra mer år rumsakustiken. Men överlag är det också viktigt att kollegor och arbetsgivare blir medvetna om hur hörselskadade människor har det på arbetsplatserna. Det är lätt att tro att en hörapparat löser allt, men så är det uppenbarligen inte. Vi kan ana i resultatet och i tidigare forskning att en intressant grupp att titta vidare på är yngre kvinnor och förskolepersonal med hörselnedsättning.

Studien har genomförts i samarbete med forskare vid Örebro universitet.

Håkan Hua disputerade den 3 oktober. Avhandlingen heter ”Employees with aided hearing impairment – An interdisciplinary perspective”.

Källa: http://www.liu.se/forskning/forskningsnyheter/1.594719?l=sv


2015-12-09 08:47

Buller hotar barnets hörsel

— Våra resultat understryker vikten av att arbetsgivare verkligen följer Arbetsmiljöverkets rekommendationer att inte utsätta gravida kvinnor för ljudnivåer över 80 decibel. Även om kvinnorna själva använder hörselskydd vid höga bullernivåer skyddar de ju inte det väntade barnet inne i livmodern, säger Jenny Selander, forskare vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, till Upsala Nya Tidning.

I studien ingår 1,4 miljoner barn födda i Sverige mellan 1986 och 2008 samt deras mammor. Barn vars mammor jobbade i buller som ofta överstiger 85 decibel medan barnet var i livmodern visade sig löpa 80 procent högre risk för att senare i livet diagnosticeras med hörselskada än barn vars mammor jobbade i miljöer där nivån låg under 75 decibel.

Forskarna i studien, som publiceras i facktidskriften Environmental Health Perspectives, såg också förhöjd risk för hörselskada om mamman jobbat deltid i särskilt bullriga miljöer, eller i yrken där bullret låg mellan 75 och 84 decibel.

Där var dock inte resultaten statistiskt säkerställda. I denna del behövs det fler studier, säger Jenny Selander. Samma sak gäller bullrets påverkan för risken att få mildare hörselpåverkan än de som nu studerats.

Frågan är då vilka råd forskarna ger till en gravid kvinna som exempelvis vill gå på en hårdrockkonsert.

— Tyvärr saknas studier kring hur kortvarigt extremt högt buller under fostertiden påverkar barns framtida hörsel. Men experimentella studier talar för att mesta av ljudet hörs lika starkt för det väntade barnet som för resten av publiken, säger Jenny Selander.

Källa: Sydsvenskan 20151209


2015-11-19 15:19

Buller är oönskat ljud som påverkar hälsa och livskvalitet. I Sveriges genomförs två kartläggningar för att bland annat ta reda på antalet personer som exponeras för trafikbuller över riktvärdena.

Buller är ett oönskat ljud. Fysiskt sett är det ingen skillnad mellan ljud och buller. Men vad vi betraktar som buller varierar starkt mellan olika personer och även med tiden på dygnet. En lastbil som på dagen åker förbi vårt hus kanske vi inte ens märker bland all annan aktivitet. Men samma lastbil på natten väcker oss.

Variationerna för hur störda vi blir beror bland annat på vilken typ av ljud det är och ljudets kvalitet (till exempel ljudets styrka och vilka frekvenser det innehåller). Tid på dygnet, vad vi håller på med, om bullret är kombinerat med exempelvis vibrationer och vår attityd till bullerkällan kan också påverka. Vi är också olika bullerkänsliga i olika miljöer.

Buller påverkar hälsa och livskvalitet

Buller påverkar oss på olika sätt och har stor påverkan på vår hälsa och påverkar vår möjlighet till en god livskvalitet. Buller kan ha både tillfällig och permanent påverkan på människans fysiologiska funktioner. En tillfällig påverkan, till följd av exempelvis ett plötsligt ljud, kan ge upphov till bland annat höjd hjärtfrekvens och tillfälligt förhöjt blodtryck. Höga ljudnivåer kan även vara skadliga för hörseln. Flera studier pekar på att långvarig exponering för flyg- och vägtrafikbuller kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Andra negativa effekter kan vara att det blir svårt att uppfatta tal, och svårt att vila och sova. Sömnstörningar är en av de allvarligaste effekterna av samhällsbuller. Ostörd sömn är en förutsättning för att människan ska fungera bra både fysiologiskt och mentalt. Den maximala ljudnivån och antalet ljudhändelser har en avgörande betydelse för uppkomsten av sömnstörningar. Andra negativa effekter är stress, försämrad koncentrations- och inlärningsförmåga.

Olika grupper är olika känsliga för bullerexponering. Personer med hörselnedsättning eller barn som håller på att lära sig språk och att läsa, drabbas i en miljö där buller minskar förmågan att uppfatta och förstå tal.

Källa:http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Buller/


2015-11-02 09:36

Stort mörkertal avseende hörselskador

Nästan var tredje svensk säger sig ha problem med hörseln utan att söka hjälp, enligt en ny undersökning. Bland unga vuxna döljer en av tre sin hörselnedsättning. Audionomen Linnéa Ehliar som lever med hörselnedsättning vill att stigmat kring hörselskador ska försvinna.

Har du svårt att koncentrera dig i samtal med flera personer? Tycker du det är ansträngande att höra i miljöer med mycket människor eller att prata med någon i telefonen om det inte är helt knäpptyst?

Det behöver inte vara så, men du kan vara en av de svenskar som har problem med hörseln utan att göra någonting åt det. Idag har cirka en av tio svenskar ett konstaterat hörselfel. Samtidigt kan det verkliga antalet med problem vara betydligt större.

I en undersökning som Novus gjort på uppdrag av GN Hearing med drygt tusen svarande säger sig nästan var tredje uppleva en hörselnedsättning utan att ha fått den undersökt. Det skulle innebära att sammanlagt 2,8 miljoner svenskar har problem med hörseln, om resultaten är representativa.

Att inte göra någonting åt sin hörselskada kan enligt audionomen Linnéa Ehliar skapa mycket frustration, irritation och missförstånd. Eftersom en person med nedsatt hörsel måste anstränga sig mycket mer kan det också leda till trötthet samt spänningar i axlar och nacke. "I och med att jag jobbar med det här så vet jag vilka verktyg som finns att ta till, men det är många som inte gör det", säger hon.

– Vi vet att det finns ett stort mörkeltal. Hörselskador är ett dolt handikapp, säger Satu Turunen-Taheri, audionom och ordförande i Svenska Audionomföreningen, som menar att hörselproblem blir allt vanligare.

Enligt undersökningen är det inte bara bland äldre som svårigheterna finns. Hörselnedsättning beskrivs som ett problem i alla åldrar. Den visar också att det är många som döljer att de hör dåligt, särskilt i de yngre åldrarna.

I åldersgruppen 19-29, där en av fem säger sig uppelva en nedsättning, svarade en tredjedel att de döljer sitt handikapp. Något Satu Turunen-Taheri menar har med stigmat kring hörselskador att göra.

– Man vill inte visa att man har de här problemen.

Linnéa Ehliar, 27, har haft hörselnedsättning sedan hon var liten. Idag jobbar hon som audionom på hörsel- och balansenheten på Rosenlunds sjukhus, som är del av Karolinska Universitetssjukhuset. Också hon upplever att många unga inte vill erkänna att de har en hörselskada.

– Man tänker på det som något man får när man är gammal, men det är inte så längre. Det kryper längre och längre ned i åldrarna, säger hon och tillägger att särskilt tinnitus är något som drabbar unga i stor utsträckning.

Att problemen kan vara begränsade till vissa situationer tror hon också kan bidra till att många inte tar problemen på allvar.

– Ofta krävs det att någon annan påpekar att man hör dåligt för att man ska kolla upp det.

Den vanligaste orsaken till hörselskador är ålder, men också buller, inflammationer, ärftlighet och sjukdomar är faktorer som kan spela in. Även vissa mediciner och stress kan påverka.

Viktigt att påpeka tycker Linnéa Ehliar är att det finns mycket att göra åt problemen - alltifrån att operera, skaffa en hörapparat eller bara vara mer medveten om att skydda sig och placera sig bättre.

– Det får aldrig begränsa en. Då kanske man får tränga bort stoltheten och skaffa en hörapparat. Ingen tänker på att man har glasögon och det är ju egentligen samma sak fast för öronen.

Eftersom en skada på hårcellerna i innerörat än så länge inte går att reparera gäller det, enligt Satu Turunen-Taheri, att vara försiktig om den hörsel man har.

– Om man lyssnar på musik via hörlurar får man tänka på att inte lyssna så länge åt gången och att inte öka ljudet trots man vant sig vid ljudet. När det är mycket ljud, som på konserter eller när man kör gräsklippare, är det bra att ha hörselskydd. Får man tinnitus behöver det inte betyda att man kommer ha det resten av livet, men det är en varning om att man har fått en tillfällig skada.

Källa: http://www.svd.se/horselskador-vanligt-i-alla-aldrar


2015-10-15 16:34

Skrik från födande kvinnor kan jämföras med ljudtoppar vid en rockkonsert.

Varannan anställd upplever hörselbesvär. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin.

De ljudnivåer som uppmäts i en förlossningssal överskrider rådande gränsvärden. Men tidigare forskning har främst fokuserat på buller i industrimiljö. Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kartlagt ljudmiljön på en av Sveriges största förlossningsavdelningar.

Studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften BMJ Open, visar att ljudnivåerna under nästan hälften av arbetspassen överskred 80 decibel vilket är det nedre gränsvärdet för den ljudnivå vi får utsättas för under en arbetsdag enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

– Totalt noterade vi 50 tillfällen under 61 arbetspass då maxnivån 115 decibel överskreds. Vid sex av dessa kunde vi via mätprotokoll med säkerhet koppla de höga nivåerna till en pågående förlossning, säger Sofie Fredriksson, forskare vid Sahlgrenska akademin i en kommentar.
Hela 55 procent av förlossningspersonalen som ingick i studien upplevde någon form av hörselrelaterat besvär.

– Vanligast var ljudtrötthet och svårighet att uppfatta tal, något som vi såg hos en tredjedel av personalen. Vi såg också en statistiskt signifikant koppling mellan en beräknad bullerdos och hörselbesvären tinnitus samt ljudtrötthet, säger Sofie Fredriksson.

I studien framkom knep som förlossningspersonalen använder för att dämpa ljud. Ett sådant var att få den födande kvinnan att skrika i sin lustgasmask, ett annat var att få de som föder att fokusera på krystningar istället för skrik. Sofie Fredriksson och hennes kollegor rekommenderar dock hörselskydd. I dag finns diskreta öronproppar som dämpar lagom mycket och som inte hindrar samtal.

Artikeln The effect of occupational noise exposure on tinnitus and sound fatigue among obstetrics personnel publicerades i British Medical Journal Open i mars.

Källa: http://www.prevent.se/Arbetsliv/forskning/2015/horselbesvar-mycket-vanligt-bland-barnmorskor


2015-10-08 09:37

Ja må de leva!

För exakt 11 år sedan klipptes bandet till det som idag är en av världens 5 största tillverkare av öronproppar. "Vi vill också med lite blygsamhet lägga till att många kunder som bytt från konkurrenter  till oss , tycker att vi är nummer 1", säger VD Göran Berg .

Vi är givetvis båda stolta och glada och har därför bytt slogan till :  - ”Number 1 in Earplugs ”

Efter alla dessa år så kan vi fortfarande konstatera att vi växer så det knakar och vi har inte för avsikt att sluta växa!

"Vi på SwedSafe vill rikta ett stort tack till alla våra samarbetspartners och kunder för ert engagemang i alla dess former", avslutar Göran Berg, VD på Swedsafe.

Vi på www.öronpropparonline.se gratulerar Swedsafe till deras framgångar med att producera världens bästa (?) öronproppar. 


2015-09-02 14:56

Buller i arbetslivet påverkan på hörsel

Buller är ett av de vanligaste arbetsmiljöproblemen på svenska arbetsplatser. Buller kan ge nedsatt hörsel, tinnitus, ökad känslighet för ljud, sänkt arbetsprestation, trötthet, stress och andra symptom som är kopplade till stress.

Det är fortfarande inom industrin som flest arbetsskador orsakade av buller uppstår. Men genom nya maskiner, verktyg, processer och miljöer har man inom industrin kunnat minska bullernivåerna.  Samtidigt ökar buller på arbetsplatser som tidigare varit mindre drabbade, t.ex. på kontor och inom utbildning, vård och omsorg. Arbetsskadorna på dessa arbetsplatser tar sig inte lika ofta uttryck som hörselskador utan beskrivs vanligen i termer av ökad arbetsansträngning, stress, trötthet och den ohälsa som följer av detta. 

På grund av denna förändring i arbetslivet och förändringen av arbetsskadornas karaktär behövs en sammanställning av den kunskap som finns på området för att kunna arbeta vidare med att förebygga bullerskador. 

- Vi behöver veta mer om bullrets olika typer av effekter på hälsan, säger Ulf Landström. För att få mer kunskap om bullrets effekter på hälsan behöver vi sammanställa den kunskap som finns om hur bullret är beskaffat. I forskningen används begrepp frekvens- , tids- och nivåkaraktäristik för att mäta och definiera buller. 

Två kunskapsöversikter kommer att sammanställas i syfte att kartlägga effekter av olika slags buller på hälsan. I den ena ligger fokus på bullret som ljud, medicinska effekter på örat och hur hörseln påverkas. Den författas av professor Stig Arlinger och medarbetare vid Linköpings universitet. I den andra kunskapsöversikten ligger fokus på bullrets störande effekter i arbetslivet. Denna leds av professor Ulf Landström vid högskolan i Gävle. Båda kunskapsöversikterna är klara under mars månad 2013. 

Kunskapen behövs för att regelverket i framtiden ska kunna skrivas om efter de förändringar som sker i arbetslivet och för att bedömningar av risken för skador ska kunna förbättras. 

Källa: http://www.av.se/Aktuellt/kunskapsoversikt/paverkar_horsel/?AspxAutoDetectCookieSupport=1

 


2015-08-21 14:51

Bra ljudråd

Om du har nedsatt hörsel kan sommaren vara en bra tid för återhämtning från vardagens kommunikationskrav. Men det blir inte alltid så. Även på semestern kan det ibland bli jobbigt med dåliga ljudmiljöer, brist på hörteknik, ansträngande avläsning, stressande hörfel och oro över att missa något.

Stanna därför upp en stund och lyssna på dig själv: Hur skulle du kunna må bättre? Nedan har vi listat några hörselsmarta tips som har hjälpt andra att utveckla sina strategier för ett liv i bättre balans. Kanske kan de hjälpa också dig?

Lyssna på dig själv. Sätt dig på bryggan, under äppelträdet eller på en annan lugn plats och tänk efter: När och hur mår du bra? När och på vilket sätt blir kommunikationen ett problem? Hur skulle din situation kunna bli bättre? Skriv ner dina tankar – kartlägg dig själv! Kanske ser du då en tydlig bild av vad du behöver hjälp med, vilken kunskap du behöver och vad du själv kan göra något åt. Kanske kan det bli början på en hörselsmart plan för ditt liv?

Ta kommunikationspauser. Tillåt dig själv att ta en paus från kommunikation då och då, så orkar du mer sedan. Stäng av hörapparaterna en stund och pressa dig inte heller att avläsa hela tiden – låt hjärna och öron vila lite! Förklara gärna för andra att det är förebyggande friskvård att ta en "hörselsmart paus", lika nyttigt som yoga eller något annat som ger inre lugn. De kommer att förstå!

Källa: http://www.hrf.se/artikel/lyssna-pa-dig-sjalv-i-sommar


2015-08-14 14:53

Öronpropp för dig som kör MC

Du vill ha det så tyst som möjligt. Du vill inte höra trafik, grannar eller snarkningar, men du vill höra alarm och skrik från barn och djur. Välj propp efter storlek och komfort i örat. Proppar med urtag (urholkade) dämpar lika mycket , men trycker mindre i örat.

 

Du tycker att det susar i öronen när du åker skidor, MC eller cyklar men du vill ändå höra trafik. Öronproppen HÖRA tar bort vindbrus och kan ge dig ökad säkerhet i trafiken. I ljudliga miljöer som arbete, restauranger eller stora folksamlingar kan ljudbruset bli både irriterande och skadligt. Öronproppen HÖRA dämpar onödigt ljudbrus.

Finns att köpa här: 

http://www.oronpropparonline.se/product.html/armonioso?category_id=19

 

 

 


2015-06-15 14:30

SIMPROPP ÄR EN ÅTERANVÄNDBAR ÖRONPROPP MED TVÅ STARKA EGENSKAPER.

Många som simmar, badar eller duschar eller på anant sätt kommer i kontakt med vatten kan tycka att det är jobbigt om det kommer in i öronen. Oavsett ålder är det viktigt att använda öronproppar för att minska risken för öroninflammation. Oavsett var du simmar eller badar kan det vara skönt att stänga ute vattnet. Prova gärna någon eller några av våra öronproppar som passar just dina behov.

Öronproppens tätande flänsar förhindrar att vatten tränger in i örat vid bad/dusch.


2015-06-12 09:38

DU KAN INTE VARA UTAN DEN!

Om du ska ut och resa på semestern så kan det vara väl värt att fundera på vilken typ av öronpropp som du behöver. 

För visst vill du njuta av semestern så att inga ovidkomna ljud eller oljud stör den perfekta semestern. Eller kanske öronproppar om du planerar att bada mycket, gå på konsertt eller liknande. Håll tillgodo med vårt breda sortiment.

Se över vårt sortiment på: https://oronpropparonline.se


2015-05-27 10:36

Öronproppen - hjälten på semstern

Om du ska ut och resa på semestern så kan det vara väl värt att fundera på vilken typ av öronpropp som du behöver. 

För visst vill du njuta av semestern så att inga ovidkomna ljud eller oljud stör den perfekta semestern. Eller kanske öronproppar om du planerar att bada mycket, gå på konsertt eller liknande. Håll tillgodo med vårt breda sortiment.

Se över vårt sortiment på: https://oronpropparonline.se

 


2015-05-06 11:40

SwedSafes EARGO är en diskret och lättanvänd öronpropp

Den ger en tydlig ljudbild och har en ergonomisk formad design. EARGO finns i tre olika färger, Blå, Rosa och Lime. Återanvändbar.

Produktnamn: EARGO Öronpropp, Medium/Large
Storlek: Medium/Large, För de flesta hörselgångar
Färg: Transparant med 3 färger, Blå, Rosa, Lime
Funktion & Form: tydlig ljudbild , Ergonomisk design
Material: Flergångspropp Termoplast(TPE)
Dämpning: SNR 22dB, H: 33dB M: 30dB L: 29dB
Säkerhet: Förvaras oåtkomligt för små barn. Kvävningsrisk.
Instruktioner: Fel insatt propp ger sämre ljuddämpning, se instruktionsfilm under menyn ”Välj Rätt”.
Användning: rekommenderad livslängd 150 timmars användning, om hygienskötsel sköts korrekt. kassera vid slitage. 
Tillverkare: SwedSafe AB
Ursprung: Sverige

Produktnamn: EARGO Öronpropp, Small/Medium
Storlek: Small/Medium, För mindre hörselgångar
Färg: Transparant med 3 färger, Blå, Rosa, Lime
Funktion & Form: tydlig ljudbild , Ergonomisk design
Material: Flergångspropp Termoplast(TPE)
Dämpning: SNR 22dB, H: 33dB M: 30dB L: 29dB
Säkerhet: Förvaras oåtkomligt för små barn. Kvävningsrisk.
Instruktioner: Fel insatt propp ger sämre ljuddämpning, se instruktionsfilm under menyn ”Välj Rätt”.
Användning: rekommenderad livslängd 150 timmars användning, om hygienskötsel sköts korrekt. kassera vid slitage. 
Tillverkare: SwedSafe AB
Ursprung: Sverige


2015-05-06 11:25

För dig som tycker att design är viktigt men ändå vill skydda din hörsel.

Passar de flesta tillfällen för dig som är på språng i livet. Dessa ligger såklart även i en designad förvaringsask som är snygg och enkel att bära med sig.

SwedSafes FRÄCK. Tack vare sin höga dämpning så minimerar FRÄCK störande och obehagliga ljud vid sömn, buller m.m. De mjuka och bekväma öronpropparna är enkla att sätta in och ta ur tack vare lång expansionstid och X-spåret som förenklar vid isättning och urtag.

Produktnamn: FRÄCK Öronpropp, Small
Storlek: Small, För mindre hörselgångar (5-11mm)
Färg: Magenta
Funktion & Form: X-spår för uttag, konformade
Material: Engångspropp, Skumplast (Polyuretan)
Dämpning: SNR 33dB, H: 33dB M: 30dB L: 29dB
Säkerhet: Förvaras oåtkomligt för små barn. Kvävningsrisk.
Instruktioner: Fel insatt propp ger sämre ljuddämpning, se instruktionsfilm under menyn ”Välj Rätt”.
Användning: rekommenderat 1 gång p.g.a. hygienskäl. Används alltid under den tid du utsätts för buller.
Tillverkare: SwedSafe AB
Ursprung: Sverige


2015-04-30 15:24

Simpropp är en återanvändbar öronpropp med två starka egenskaper.

Många som simmar, badar eller duschar eller på anant sätt kommer i kontakt med vatten kan tycka att det är jobbigt om det kommer in i öronen. Oavsett ålder är det viktigt att använda öronproppar för att minska risken för öroninflamamtion. Oavsett var du simmar eller badar kan det vara skönt att stänga ute vattnet. Prova gärna någon eller några av våra öronproppar som passar just dina behov.

Öronproppens tätande flänsar förhindrar att vatten tränger in i örat vid bad/dusch.

 

 


2015-04-22 14:19

Du som kör MC

Du vill ha det så tyst som möjligt. Du vill inte höra trafik, grannar eller snarkningar, men du vill höra alarm och skrik från barn och djur. Välj propp efter storlek och komfort i örat. Proppar med urtag (urholkade) dämpar lika mycket , men trycker mindre i örat.

 

Du tycker att det susar i öronen när du åker skidor, MC eller cyklar men du vill ändå höra trafik. Öronproppen HÖRA tar bort vindbrus och kan ge dig ökad säkerhet i trafiken. I ljudliga miljöer som arbete, restauranger eller stora folksamlingar kan ljudbruset bli både irriterande och skadligt. Öronproppen HÖRA dämpar onödigt ljudbrus.

Finns att köpa här: 

http://www.oronpropparonline.se/product.html/armonioso?category_id=19

 

SwedSafes mest populära öronproppar. Tack vare sin höga dämpning så minimerar ORIGINAL störande och obehagliga ljud vid sömn, buller m.m. De mjuka och bekväma öronpropparna är enkla att sätta in och ta ur tack vare lång expansionstid och X-spåret som förenklar vid isättning och urtag.

Finns att köpa här:

http://www.oronpropparonline.se/product.html/espressivo?category_id=13

 

SwedSafes diskreta variant av Original. Tack vare sin höga dämpning så minimerar DISKRET störande och obehagliga ljud vid sömn, buller m.m. De mjuka och bekväma öronpropparna är enkla att sätta in och ta ur tack vare lång expansionstid och X-spåret som förenklar vid isättning och urtag.

Finns att köpa här:

http://www.oronpropparonline.se/product.html/cremoso?category_id=17


2015-04-22 10:17

TRYCKUTJÄMNANDE ÖRONPROPP när du flyger

 

Tryckutjämnande öronpropp som motverkar ”lock” och öronsmärtor vid flygresor, samt dämpar tal och oljud om du vill flyga ostört.

Flygproppen är lätt att sätta i och ta ur.

Vax- och silikonproppar är också lämpliga att använda vid flyg.

Lämplig vid:

Flyg eller vid andra aktiviteter då öronen behöver tryckutjämnas.

Öronproppar som vi rekommenderar:

Flyg -

https://oronpropparonline.se/category.html/flyg

Klassik Vax och Silikon - 

https://oronpropparonline.se/category.html/formgjutna 

 


2015-04-17 15:03

Öronproppar - Som skyddar för alla situationer

Användningen av SwedSafes öronproppar är det enklaste sättet att skydda dina öron från - skadligt buller, störande och irriterande oljud, vatten eller tryckförändringar. De ger ett effektivt skydd och är bekväma att bära. Öronpropparna är i princip osynliga när du satt dem på plats i örat och passar därför i de flesta situationer. Eftersom de inte tar någon plats, och väger lite, är det enkelt att alltid bära dem med sig.

SwedSafes öronproppar finns i många varianter, anpassade för att ge rätt skydd i varje situation. Vistas du i miljöer med starka ljudnivåer behöver du effektiv dämpning för att inte hörseln ska skadas. Störs du av omgivningens prat, partnerns snarkningar eller kontorsbrus så vill du kanske skärma av dig, men inte isolera dig helt. Behöver du tryckutjämning vid flygning, eller inte vill ha vatten i öronen vid simning så kan öronproppar hjälpa dig undvika problem.


2015-03-29 19:23

Lättstörd kan vara tecken på intelligens

Det är vanligt att kreativa personer har svårt att tänka bort oljud. Det visar en ny studie från Northwestern University som Telegraph tidigare skrivit om.

Som exempel nämner forskarna tänkare som Marcel Proust, Franz Kafka och Charles Darwin. Proust hade exempelvis öronproppar och klädde sitt sovrum med kork för att han inte kunde filtrera bort irrelevant brus.

Det är vanligt att kreativa personer har svårt att tänka bort oljud. Det visar en ny studie från Northwestern University som Telegraph tidigare skrivit om.

Som exempel nämner forskarna tänkare som Marcel Proust, Franz Kafka och Charles Darwin. Proust hade exempelvis öronproppar och klädde sitt sovrum med kork för att han inte kunde filtrera bort irrelevant brus.

Källa: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/lattstord-kan-vara-tecken-pa-intelligens/

Så en reflektion från oss här på öronpropparonlin.se är att varför inte gå omkring med öronproppar. Alltid! Då tror omgivningen att man är intelligent och smart. :)))

 


2015-03-29 17:57

 

Ljud kan göra en galen

Varannan man och var tredje kvinna stör sig på dammsugaren, visar en undersökning.

Könsskillnaden kan bero på arbetsfördelningen i hemmet.

- Dammsugaren låter ju mer störande om det är någon annan som dammsuger än om man gör det själv, säger Mats E. Nilsson, professor i psykologi.

Vardagen är fylld av oväsen från apparater, men det är dammsugaren vi irriteras mest av, följt av spisfläkten och matberedaren. Det visar en undersökning som företaget Bosch låtit göra.

Men det finns också apparatljud, exempelvis från disk- eller tvättmaskin, som en del av oss faktiskt finner rogivande.

"Tråkig sysselsättning"

- En viktig faktor är hur starkt det låter. Både tvättmaskin, diskmaskin, spis och ugn är ganska tysta. Man blir ju nästan nervös om diskmaskinen inte låter för då undrar man om den har gått sönder. Dammsugaren stör mer, säger Mats E. Nilsson och fortsätter:

- Sen associerar man ju dammsugning till en tråkig sysselsättning, och den låter ju mer störande om det är någon annan som dammsuger än om man gör det själv. Män lyssnar nog ofta på dammsugaren, medan kvinnor dammsuger.

Irritation över ljud upplever vi i många fall först efter att ljudet tystnat.

"Får en lättnadskänsla"

- Fläktbuller kan upplevas som väldigt störande, men ofta först när man stänger av. Man får en lättnadskänsla i kroppen. Just lågfrekvent buller påverkar oss mer än vi tror, säger Maria Rådsten, sångerska och doktorand i psykoakustik.

DE TRE MEST IRRITERANDE HUSHÅLLSAPPARATERNA:

1. Dammmsugaren: 39,2%

2. Spisfläkten: 17,3%

3. Matberedaren: 13,0%

DE TRE MEST HARMONISKAPANDE HUSHÅLLSAPPARATERNA:

1. Diskmaskinen: 10,9%

2. Tvättmaskinen: 7, 8%

3. Spisen/ugnen: 6, 1%

LJUDEN SOM HÅLLER PÅ ATT FÖRSVINNA

• Knastret från en vinylskiva.

• Uppringningssignalen från ett modem.

• Klirret från mynt i telefonkiosken.

• Tutet från en vuvuzela.

• Gamla klassiska mobilsignaler.

• Ljudet när en vhs-kassett spolas tillbaka.

• Gnisslet från kritan på svarta tavlan.

• Knattret från skrivmaskinen.

• Plinget från kassaapparaten.

• Bänkpennvässare.

• Engångskameran (när man vrider upp den).

• Handdriven kaffekvarn.

• Gammal bullrig tvättmaskin.

• Surret från en filmprojektor.

• Utskriftsljudet från en fax.

• Gammal biltuta à la signalhorn.

• Tuffandet från ett ånglokomotiv.

• Klickandet från nummerskivan på telefonen.

• Ljudet från en diskettstation.

 
HÄR ÄR VI MEST LJUDTOLERANTA:

Mest ljudtoleranta är vi i Västernorrland och Jämtland, där 40,5 % uppger att de aldrig irriterar sig på ljud från en hushållsapparat. I Värmland, Dalarna och Gävleborg är samma siffra lägst i landet (21,8 %).

27,3 % struntar ibland eller till och med ofta i att använda en hushållsapparat på grund av att den låter för mycket.

Källa: Undersökning från Bosch baserad på en enkät där 1 032 personer i åldrarna 20-70 svarade.

http://www.expressen.se/halsoliv/har-ar-ljuden-i-hemmet-som-irriterar-oss-mest/


2015-03-16 17:29

Höga ljudnivåer

Musik är en stor källa till exponering för höga ljudnivåer på fritiden. Ljudnivåerna på exempelvis konserter, festivaler och diskotek kan vara mycket höga.

Målsättningen med Folkhälsomyndighetens arbete med höga ljudnivåer är att barn, ungdomar och vuxna ska kunna uppleva och njuta av musik utan att riskera hörselskador eller andra negativa hälsoeffekter.

Exponering för höga ljudnivåer

På 24 procent av de platser där levande eller inspelad musik framfördes 2005 överskreds Socialstyrelsens riktvärden. Det visade Socialstyrelsens tillsynsprojekt om höga ljudnivåer från musik. Om man bara tittar på festivaler och konserter överskred 42 procent riktvärdena.

En uppföljning av projektet visar att många miljöförvaltningar prioriterar att arbeta med problemen kring höga ljudnivåer. 88 procent av de tillfrågade miljöförvaltningarna uppger att de prioriterar att arbeta med höga ljudnivåer från musik.

Hörselskadande buller från hög musik drabbar framför allt unga. Endast 15 procent av personer i åldern 18–28 år använder öronproppar vid musikevenemang och 41 procent har upplevt öronsusningar efter att ha lyssnat på hög musik, jämfört med 26 procent i hela befolkningen. Sådana öronsusningar går oftast över, men eftersom de är ett symtom på överexponering av någon form bör de beaktas vid riskbedömning.

Barn och höga ljud

Många barn och ungdomar lyssnar mycket på musik och undersökningar visar att många tonåringar som går på konserter tycker att ljudnivån är för hög. Det finns forskning om barns hörsel som visar att barn är extra känsliga för höga ljud. Barn har normalt inte heller lika stor kunskap som vuxna om hur buller påverkar dem. De har därför inte samma förutsättningar att skydda sig och betraktas därför som en särskild riskgrupp vad gäller hörselskador.

I de allmänna råden för höga ljudnivåer finns ett lägre riktvärde för barn under 13 år. Detta ska inte tolkas som att Folkhälsomyndigheten har en 13-årsgräns på konserter, utan det är konsertarrangörens ansvar att ha en ljudnivå som inte skadar publikens hörsel. Konsertarrangören kan hålla en lägre nivå för alla.

Enligt miljöbalken är det inte möjligt för en arrangör att lägga över ansvaret för barnens hörsel på föräldrarna. Även om föräldrarna förser barnet med hörselskydd på en konsert har arrangören ansvar för att ljudnivån inte är för hög.

Källa: http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/halsoskydd-och-miljohalsa/inomhusmiljo/buller/hoga-ljudnivaer/


2015-03-10 08:44

Stora elevgrupper är en orsak till höga bullernivåer i svenska skolmatsalar.


— På vissa skolor ska 500 elever äta lunch på några timmar. Men vi kan bara kräva åtgärder för att minska bullret, inte gruppstorleken, säger Adam Jansson vid Arbetsmiljöverket.

Ljudnivåerna i svenska skolmatsalar är på många håll mycket höga. Sveriges Radio har gjort mätningar på 71 skolor i landet och i var fjärde matsal nådde bullernivån 80 decibel, vilket kan jämföras med att äta lunch i hård trafik.

Enligt Adam Jansson, projektledare vid Arbetsmiljöverket, påverkar både den akustiska miljön, inredningen och gruppstorlekar de höga ljudnivåerna.

En del av bullret går att åtgärda genom att montera upp absorbenter och minska på inredning av stål och glas. Konkreta åtgärder som Arbetsmiljöverket kan kräva. Däremot kan verket inte ställa krav på minskade barngrupper. Det blir upp till skolledningen att lösa problemet.

— Det finns en risk för konstig kravställan och det är klart att en lösning inte kan vara att barnen inte kan föra samtal under måltiderna, säger han.

Arbetsmiljöverket inspekterade under 2013 och 2014 200 skolor i Stockholms län. Men de gör inga egna mätningar. I stället träffar de rektor, skyddsombud och elevskyddsombud. Om ingen av de tre lyfter frågan om buller kräver inte Arbetsmiljöverket någon mätning.

Lärarnas Riksförbund känner igen problemen väl.

— Redan 2010 gjorde vi en undersökning som visade att två av tre lärare har svårt att höra vad eleverna säger i klassrummet. Och då är det än värre i matsalen, säger förste vice ordförande Anders Almgren.

Enligt honom finns det en självklar koppling mellan ljudnivån i skolan och dåliga skolresultat.

— Dessutom är det en förvånande hög andel lärare som får hörselskador.

Från Lärarförbundets sida har man sedan 2008 krävt en så kallad skolrot där staten ska vara med och finansiera ombyggnationer av skollokaler.

— Många matsalar är underdimensionerade och att vistas i höga ljudvolymer är tärande, påverkar skolresultaten och kan leda till skador, säger förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.

Källa: http://www.sydsvenskan.se/sverige/skolmaten--som-att-ata-i-trafiken/


2015-02-05 13:56

Så här sätter du in en öronpropp i örat

Sätt i öronproppen rätt i örat - se instruktionsvideon här:

 /images/instruktionsvideo-201502.mp4

Single Number Rating är ett mått som används inom vetenskap och teknik som jämför nivån på en önskad signal till nivån för bakgrundsbrus. Den definieras som förhållandet mellan signaleffekt till bruseffekten, ofta uttryckt i decibel. En ljudnivå på 100dB minus SNR värdet på öronproppen motsvarar ljudnivån, under förutsättning att öronpropparna är korrekt isatta.


2015-02-05 13:37

Höga ljudnivåer i vår vardag

Ljudnivåerna i svenska skolmatsalar är på många håll mycket höga. Sveriges Radio har gjort mätningar på 71 skolor i landet och i var fjärde matsal nådde bullernivån 80 decibel, vilket kan jämföras med att äta lunch i hård trafik.

Enligt Adam Jansson, projektledare vid Arbetsmiljöverket, påverkar både den akustiska miljön, inredningen och gruppstorlekar de höga ljudnivåerna.

En del av bullret går att åtgärda genom att montera upp absorbenter och minska på inredning av stål och glas. Konkreta åtgärder som Arbetsmiljöverket kan kräva. Däremot kan verket inte ställa krav på minskade barngrupper. Det blir upp till skolledningen att lösa problemet.

Källa: http://www.sydsvenskan.se/sverige/skolmaten--som-att-ata-i-trafiken/

 

 


2015-02-02 13:46

Öronproppar för alla situationer

Användningen av SwedSafes öronproppar är det enklaste sättet att skydda dina öron från - skadligt buller, störande och irriterande oljud, vatten eller tryckförändringar. De ger ett effektivt skydd och är bekväma att bära. Öronpropparna är i princip osynliga när du satt dem på plats i örat och passar därför i de flesta situationer. Eftersom de inte tar någon plats, och väger lite, är det enkelt att alltid bära dem med sig.

SwedSafes öronproppar finns i många varianter, anpassade för att ge rätt skydd i varje situation. Vistas du i miljöer med starka ljudnivåer behöver du effektiv dämpning för att inte hörseln ska skadas. Störs du av omgivningens prat, partnerns snarkningar eller kontorsbrus så vill du kanske skärma av dig, men inte isolera dig helt. Behöver du tryckutjämning vid flygning, eller inte vill ha vatten i öronen vid simning så kan öronproppar hjälpa dig undvika problem.

Utveckling och tillverkning av alla våra öronproppar sker i egen regi och i Sverige. Vi har ingen egen direktförsäljning till användare.

Situationer:

Barn                http://www.oronpropparonline.se/category.html/barnproppar

Flyg                http://www.oronpropparonline.se/category.html/flyg

Musik              http://www.oronpropparonline.se/category.html/musik

Sova               http://www.oronpropparonline.se/category.html/paket

Simma            http://www.oronpropparonline.se/category.html/sim-och-bad

Ljudbrus          http://www.oronpropparonline.se/product.html/armonioso?category_id=19

Känsliga öron   http://www.oronpropparonline.se/category.html/gjutna

Trend              http://www.oronpropparonline.se/product.html/frack?category_id=19

Design            http://www.oronpropparonline.se/product.html/silikonpropp?category_id=19

 


2015-01-27 14:51

Ljud och oljud

Ljud är mycket små tryckvariationer som mäts i den logaritmiska enheten decibel (dB). Det svagaste ljud en normalhörande person kan uppfatta är 0 dB.
Vid nivåer under 75dBA ekvivalentnivå är risken minimal för bestående hörselnedsättning. Efter flera års exponering av kontinuerligt buller över 85 dBA, ekvivalentnivå 8 timmar på dag, föreligger risk för hörselskada.

Många ljud är högre än du tror:

> Viskningar 20dB.
> Kraftigt regn 50dB.
> Normalt samtal 60dB.
> Tvättmaskin 75dB.
> Stadstrafik 85dB.
> Hårtork, Gräsklippare 90dB.
> Jetmotor (Flygplan) 130dB.
> Knall från åska ca 120dB.


2015-01-27 13:23

Hur uppkommer hörselskador?

När örat utsätts för höga ljud kan en tillfällig (temporär) eller bestående (permanent) skada uppkomma. Bestående hörselskada utvecklar sig successivt under flera års exponering för stark bullernivå i t.ex. industrin. Temporär hörselnedsättning kan uppkomma vid ekvivalenta nivåer över 75 dBA efter flera timmars exponering. Efter flera års exponering av kontinuerligt buller över 85 dBA, ekvivalentnivån 8 timmar per dag, förligger risk för hörselskada.

Kortvariga, starka ljud, t.ex. skottljud, eller vissa typer av leksaker kan ge en hörselskada som kan utvecklas omedelbart. Permanent hörselnedsättning kan uppkomma omedelbart efter kortvariga ljud (< 1sek) med nivåer över 115 dBC.

För bedömning av buller i industrin tillämpas en regel i s.k. lika energiprincipen. Detta innebär att bullernivån på 85 dBA ekvivalentnivå under 8 timmar anses lika farligt som en 3 dB högre bullernivå (88 dBA under halva tiden (4 timmar).

Buller kan ensamt, eller i samverkan med andra belastningsfaktorer, ge upphov till olika slag av psykosociala effekter och symtomer. I vissa sitiationer då buller påverkar aktiviteter som individen ej har kontroll över, kan aggressiva reaktioner utlösas.

Tinnitus, även kallat öronsusning, är ett endast av personen själv upplevt ljud, vanligtvis pipande och/eller brus, som kan variera i styrka och intensitet. Den vanligaste orsaken till tinnitus är bullerskador och ljudtrauman av/efter starka ljud. Andra orsaker kan till exempel vara medicinering, hjärnskada, slag mot huvud/öra, högt blodtryck och spända nack- eller käkmuskler. 

Källa: www.swedsafe.se

 


2015-01-21 11:40

Barnens hörselutveckling

Barnens hörsel hjälper barnet att utveckla tankeförmåga, ett känslomässigt välbefinnande samt att stimulera den språkliga utvecklingen.

Barn hör normalt redan från första stund och tar in mängder av information genom att lyssna. I början lyssnar barnet
 extra noga på ljud och röster som är välbekanta för barnet. Föräldrarnas röst har normalt en lugnande verkan på barnet. I början reagerar barn främst på välbekanta ljud samt rycker till vid plötsliga och höga ljud. Först vid ungefär tre månaders ålder har tinningloben, som är involverad i hörsel, lukt och språk, blivit mer mottaglig för yttre ljud. Nu kan barnet mer aktivt börja prata med dig genom joller eller andra ljud. Ofta tittar barnet också på dig när det hör din röst. Barn i denna ålder är ofta överstimulerade, vilket gör att barn inte kan hålla koncentrationen upp speciellt längre för att lyssna när du pratar. Blir därför inte orolig för barnets hörsel om barnet vänder bort blicken eller tappar intresset efter en stund. Vid fem månaders ålder kan barn oftast lokalisera ljudkällor och avgöra var ljud kommer ifrån. Du märker säkert hur barnet tittar eller vänder sig mot ljudkällan. Ofta kan barn i denna ålder även känna igen och reagera på sitt eget namn. 

Källa: www.swedsafe.se


2014-12-18 15:11

Många har problem med att sova på hotell.

Men det finns några hemliga knep att ta till.

Läs, skriv ut och spara!

1. Tyst rum

När du bokar, be om att få ett tyst rum. Ju högre upp och ju längre bort från hissar, ismaskiner och städskrubb - desto bättre. Hörnrum är bra! Får du ett rum med oväsen har du alltid rätt att få byta, om inte hotellet är fullbokat. Glöm inte öronproppar!

2. Torr och instängd luft

Sätt på luftkonditioneringen så fort du kommer in i rummet eller öppna fönstret. Sätt i gång en varmdusch och lämna badrumsdörren öppen så du får in fukt i rummet.

3. Fräschare rum

Fråga om hotellet genomgått en renovering nyligen. De görs oftast på en våning i taget och du vill så klart bo på ett plan där det redan gjorts, där är renare, luktar bättre och finns förmodligen nya sängkläder.

4. Mörkt rum

Försäkra dig om att få ett rum med mörkläggningsgardiner. Tag även med dig ögonbindel. Glöm inte öronproppar!

5. Oväsen utanför

Fråga vilken tid soporna hämtas och lämnas utanför fönstret. Är det för tidigt, byt rum! Undvik rum mot pool och restaurang. Ibland kan det vara värt att välja bort en finare utsikt mot lugn och ro. Glöm inte öronproppar!

6. Kudd-alternativ

Om du har nack- och ryggproblem, fråga hotellet innan avresan vad de har för kuddalternativ, många moderna hotell har både olika storlekar och fasthet. Kan de inte erbjuda det, överväg att ta med din egen kudde.

7. Kolla av sängarna

Om du reser med en vän, be om två sängar. Du får mycket bättre sömn av att sova själv än bredvid någon som du inte är van att sova med. Be om en queen- eller fullsize-säng i stället för en king. Mindre madrasser blir inte lika nedsjunkna och mjuka. Är madrassen dålig, be att få byta rum.

8. Stör ej, tack

Häng skylten att du inte vill bli störd, på dörren. En del hotell börjar med städning tidigt på morgonen. Du kan också be hotellet att inte släppa upp några samtal på rummet. Du slipper felringningar.

Framförallt - Glöm inte öronproppar!

 

Källa: http://www.expressen.se/allt-om-resor/sa-far-du-en-battre-somn-pa-hotellet/


2014-12-18 15:11

Många har problem med att sova på hotell.

Men det finns några hemliga knep att ta till.

Läs, skriv ut och spara!

1. Tyst rum

När du bokar, be om att få ett tyst rum. Ju högre upp och ju längre bort från hissar, ismaskiner och städskrubb - desto bättre. Hörnrum är bra! Får du ett rum med oväsen har du alltid rätt att få byta, om inte hotellet är fullbokat. Glöm inte öronproppar!

2. Torr och instängd luft

Sätt på luftkonditioneringen så fort du kommer in i rummet eller öppna fönstret. Sätt i gång en varmdusch och lämna badrumsdörren öppen så du får in fukt i rummet.

3. Fräschare rum

Fråga om hotellet genomgått en renovering nyligen. De görs oftast på en våning i taget och du vill så klart bo på ett plan där det redan gjorts, där är renare, luktar bättre och finns förmodligen nya sängkläder.

4. Mörkt rum

Försäkra dig om att få ett rum med mörkläggningsgardiner. Tag även med dig ögonbindel. Glöm inte öronproppar!

5. Oväsen utanför

Fråga vilken tid soporna hämtas och lämnas utanför fönstret. Är det för tidigt, byt rum! Undvik rum mot pool och restaurang. Ibland kan det vara värt att välja bort en finare utsikt mot lugn och ro. Glöm inte öronproppar!

6. Kudd-alternativ

Om du har nack- och ryggproblem, fråga hotellet innan avresan vad de har för kuddalternativ, många moderna hotell har både olika storlekar och fasthet. Kan de inte erbjuda det, överväg att ta med din egen kudde.

7. Kolla av sängarna

Om du reser med en vän, be om två sängar. Du får mycket bättre sömn av att sova själv än bredvid någon som du inte är van att sova med. Be om en queen- eller fullsize-säng i stället för en king. Mindre madrasser blir inte lika nedsjunkna och mjuka. Är madrassen dålig, be att få byta rum.

8. Stör ej, tack

Häng skylten att du inte vill bli störd, på dörren. En del hotell börjar med städning tidigt på morgonen. Du kan också be hotellet att inte släppa upp några samtal på rummet. Du slipper felringningar.

Framförallt - Glöm inte öronproppar!

 

Källa: http://www.expressen.se/allt-om-resor/sa-far-du-en-battre-somn-pa-hotellet/


2014-12-15 14:11

Proppfull hörselvårdsfabrik i Höör siktar på att bli världens tredje största

Här är en intressant artikel om vår samarbetspartner Swedsafe i Höör som producerar öronproppar. Artikeln fanns att läsa i Sydsvenskan den 20141210 och även på www.sydsvenskan.se.

Swedsafe tillverkar i dagsläget 18 olika öronproppar. Här finns skumproppar, silikonproppar, vaxproppar och termoplastproppar. 

– Vi satsar på att tillverka unika produkter med högsta kvalitet så att vi kan få bättre marginaler, exempelvis genom kunder på den japanska konsumentmarknaden. Vi har till exempel de lättaste bygelöronpropparna i världen, proppar som dämpar kontrollerat och proppar som är enklare än konkurrerande proppar att stoppa in i öronen, säger grundaren och vd:n Göran Berg.

http://8till5.se/2014/12/10/proppfull-horselvardsfabrik-i-hoor-siktar-pa-att-bli-varldens-tredje-storsta/

Trevlig läsning,

www.öronpropparonline.se


2014-12-04 13:53

Fräck öronpropp

Fräck är öronproppen för dig som gillar att sticka ut! Fräck Öronpropp har inte bara en cool färg, utan har också en hög dämpning för att minimera störande och obehagliga ljud! Mer information om denna fräcka öronproppen hittar du här.

 


2014-12-01 14:45

Vår Musik- & Simpropp

skyddar mot höga ljudnivåer vid musik och tal och förhindrar att vatten kommer in i öronen vid bad och dusch. En öronpropp - två starka egenskaper!

Finns att köpa på öronpropparonline.se och utvalda apotek! Se på https://oronpropparonline.se/category.html/sim-och-bad

 


2014-12-01 13:03

Skydda dina öron under konserten

För den som inte skyddar öronen under konserter finns risken att drabbas av otrevliga besvär som tinnitus och hörselnedsättning.

Har man tur går problemen över efter ett par dagar, annars finns risken att de hänger kvar i både veckor, månader och år, säger Radi Jönsson, överläkare på audiologiska mottagningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 
– Hörselsystemet är ett extremt känsligt system. I innerörat finns det 3000 inre hårceller som för information om ljud till hjärnan. Om dessa skadas påverkar det hela hörselsystemet och förstörs dem kommer de aldrig tillbaka.

En billig hörselförsäkring

Som tur är finns det ett väldigt enkelt sätt att skydda sin hörsel på: med öronproppar.

Källa: http://www.sahlgrenska.se/sv/SU/Aktuellt/Battre-vetande/Sa-skyddar-du-oronen-bast-under-konserten/


2014-11-13 14:49

Tinnitus i Sverige

I Sverige har idag ca 15 procent eller 1½ miljon människor tinnitus. Av dem har 100 000 en tinnitus som allvarligt påverkar vardagen.

Mellan 1999 och 2005 ökade antalet 7-åringar som fått tillfällig eller permanent tinnitus från 12 procent till 61 procent enligt studier av Kajsa-Mia Holgers på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Tinnitus (av latin tinnitus 'ringning'[1]), även kallat öronsusning är ett endast av personen själv upplevt ljud som upplevs som ett pipande, djupa bastoner och/eller brusande. Det kan variera i styrka och intensitet.

Orsaker och symptom

Orsakerna till tinnitus kan vara många, men den vanligaste orsaken är bullerskador och ljudtrauman där hörseln har utsatts för starka ljud. Andra orsaker kan till exempel vara medicinering, hjärnskada, högt blodtryck och spända nack- eller käkmuskler. Man brukar dela in tinnitus i subjektiv (den vanligaste, som man hör själv) och objektiv (som även andra kan höra). Tinnitus kan låta på många olika sätt, det vanligaste är en pipande högfrekvent ton, men även brus- och väsande ljud. Vanliga besvär är sömnproblem, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet. De flesta får dock inte några större besvär och kan sova som vanligt efter några månaders anpassning.

Tinnitus har alltid funnits och finns dokumenterat redan på Faraos tid. På 1960-talet räknades tinnitus som en psykisk sjukdom och det var inte förrän på 2000-talet man riktigt förstod att tinnitus handlar om ett symtom på en hörselskada av någon form. Än idag kan man inte säga helt säkert varför man hör ljud inne i huvudet, ljud som egentligen inte finns. Forskning talar dock om impulssignaler som går från och till hjärnan via hörselnerven som kommit i olag. Detta är dock omdiskuterat.

Förr var det buller i industrin som orsakade tinnitus, medan det på senare tid är fritidsbullret. Utsatta grupper är jägare, militärer, hobbyskyttar och musiker. Ny forskning visar att skolungdom i ökande grad drabbas av tinnitus. Orsaken troddes ofta vara skadligt starkt ljud vid lyssning på musik. Scenframträdanden av musikgrupper eller artister och musiken på gym har ofta skadligt höga ljudnivåer, som bäddar för tinnitus och även allmän hörselnedsättning. Även ett fortissimo in tutti av en klassisk symfoniorkester kan ge skadligt höga ljudnivåer, som på sikt kan leda till tinnitus för såväl orkestermedlemmarna själva som för publiken.

(Källa: Wikipedia)


2014-11-13 13:38

SÄTT I PROPPEN RÄTT

För att ge optimal effekt ska öronproppen sättas i rätt.

Hur detta sker skiljer sig åt beroende på vilken öronpropp du använder. Om öronproppen sätts i fel minskar eller försvinner den skyddande effekten. Tänk också på att inte ta ut öronproppen för tidigt om du vistas i miljöer med höga ljud. Läs noggrant instruktionerna på respektive produktförpackning så att öronproppen hamnar rätt. 

 

 


2014-10-15 14:24

LJUDEXPERTEN

Du som ställer absolut högsta krav på bra ljud.

Du vill höra så bra du kan utan att riskera skador på hörseln och utan att betala en förmögenhet. Denna nya propp ger rakast dämpning på marknaden. Musikälskande perfektionisters favorit! Den är dessutom återanvändbar. 

Lämplig vid: • Lyssna på musik • Spela musik

https://oronpropparonline.se/product.html/hooor?category_id=19

https://oronpropparonline.se/product.html/silikonpropp?category_id=19

 


2014-10-15 14:03

För dig som tycker att design är viktigt - men ändå vill skydda din hörsel.

Eargo ligger i en designad förvaringsask som är snygg och enkel att bära med sig. Fräck har en tuff färg.

Eargo: 

https://oronpropparonline.se/product.html/silikonpropp?category_id=11

EARGO är en diskret och lättanvänd öronpropp som ger en tydlig ljudbild och har en ergonomisk formad design. Återanvändbar.

Fräck:

https://oronpropparonline.se/product.html/frack?category_id=19

Används vid i miljöer med störande / obehagliga ljudnivåer. Lätta att sätta in och ta ur tack vare långsam expansion vid korrekt ihoprullning. Utmärkta att sova med.

Riktar sig till dem som värdesätter färg i kombination med funktion.

 

 

 

 

 


2014-10-09 16:09

Tryckutjämnande öronpropp

Tryckutjämnande öronpropp som motverkar ”lock” och öronsmärtor vid flygresor, samt dämpar tal och oljud om du vill flyga ostört. Flygproppen är lätt att sätta i och ta ur. Vax- och silikonproppar är också lämpliga att använda vid flyg.

 

Lämplig vid:

Flyg eller vid andra aktiviteter då öronen behöver tryckutjämnas

Öronproppar som vi rekommenderar:

Flyg -

https://oronpropparonline.se/category.html/flyg

Klassik Vax och Silikon - 

https://oronpropparonline.se/category.html/formgjutna 

 


2014-10-07 15:35

20% PÅ SAMTLIGA ÖRONPROPPAR NÄR DU HANDLAR DIREKT PÅ ÖRONPROPPARONLINE.SE!

Just nu har vi 20% rabatt på samtliga öronproppsprodukter på siten!

Gå in och kolla vad som passar dig bäst.

Alla öronproppar i vårt sortiment på www.öronpropparonline.se ingår.

 

OBS! OBS! OBS! SKRIV 20% SOM KAMPANJKOD NÄR DU ÄR I ”KASSAN”. DÄREFTER TRYCKER DU PÅ KNAPPEN "RÄKNA OM".


2014-10-01 14:50

Lågfrekvent buller hotar sömn och hälsa

 
En miljöfaktor som hittills försummats i samband med besvär i inomhusmiljön är lågfrekvent buller -- ett buller som har större effekter på människors hälsa än vi vanligtvis tror.
 

 

Med lågfrekvent buller menas vanligen buller med dominerande energi inom frekvensområdet 20 till 200 Hz. Lågfrekvent buller har många effekter. Det kan upplevas som störande och leda till onormal trötthet, irritation, huvudvärk och koncentrationspåverkan. Besvären kan sannolikt uppkomma såväl som en direkt följd av exponeringen, som indirekt genom att den normala sömnrytmen störs. I vilken omfattning och vid vilka nivåer som dessa effekter uppstår är ännu okänt. Här krävs ytterligare forskning.

Låga frekvenser är betydligt svårare att dämpa än högre frekvenser. De låga frekvenserna kan tränga igenom fönster och väggar och även höras på långt avstånd från källan. Det är därför mycket viktigt att redan i planeringsskedet förhindra uppkomst och spridning av dessa ljud. För att det förebyggande arbetet ska fungera väl fordras kunskap och information, men även entydiga regler för högsta tillåtna nivåer. 

Källa: Av KERSTIN PERSSON WAYE

Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 3/2002

http://miljoforskning.formas.se/sv/Nummer/Juni-2002/Innehall/Notiser/Lagfrekvent-buller-hotar-somn-och-halsa/


2014-09-24 09:17

Öronpropp för barn


Mindre hörselgångar gör det svårare att sätta i en öronpropp. Barnproppen av silikon sätter man endast i ytterörat och passar därmed för barn ypperligt.

https://oronpropparonline.se/category.html/barnproppar

Öronpropparna är lämpliga vid: • Ljuddämpning • Simma/dusch Musik/konsert

Barnproppen


2014-09-23 16:15

SIMMA


Öronproppar som ger ett effektivt skydd mot vatten i öronen vid simning och dusch. Finns i två olika varianter; formbar Silikon och flergångspropp i plast. Du hittar dem här:

https://oronpropparonline.se/category.html/sim-och-bad

Lämplig vid: • Simma • Bada Duscha

Öronproppar: Musik & Sim • Silikon

https://oronpropparonline.se/category.html/sim-och-bad

Många som simmar, badar eller duschar eller på anant sätt kommer i kontakt med vatten kan tycka att det är jobbigt om det kommer in i öronen. Oavsett ålder är det viktigt att använda öronproppar för att minska risken för öroninflamamtion. Oavsett var du simmar eller badar kan det vara skönt att stänga ute vattnet. Prova gärna någon eller några av våra öronproppar som passar just dina behov.

2014-09-17 15:05

MUSIK

När du vill höra musik och tal utan farliga ljudnivåer är det viktigt med en jämn och inte för hög dämpning. För högsta komfort, och bästa tal- och musikupplevelse, kan du välja mellan den nya generationens öronpropp i skum eller plastproppen med skaft och flänsar.

Lämplig vid: • Lyssna på musik • Spela musik

Då rekommenderar vi följande öronproppar:

Höra • Musik & Sim • HiFi 


2014-09-17 14:57

VAD ÄR IRRITERANDE LJUD?

Ljud som inte skadar hörseln, men som kan orsaka stor irritation, till exempel snarkning, högljudda grannar eller trafikljud.

För miljöer med störande eller skadliga ljud- volymer där du vill ha det så tyst som möjligt. Du vill inte höra trafik, grannar eller snarkn- ingar, men du vill höra alarm och skrik från barn och djur. Dessa är mindre lämpliga vid simning, flyg eller musikevenemang.

Lämplig vid:

Maskinljud Skytte Arbeta Studera Motorljud Sova Slippa höra bsnarkningar

Uppstår denna typ av situationer så rekommenderar vi av våra följande öronproppar: 

Original • Diskret • Maximal • Fräck • Klassik Vax 

Du hittar dem under produktkategorierna. 


2014-09-12 12:20

VAD ÄR SKADLIGT LJUD?

Ljud är små tryckvariationer i luften som mäts i decibel (dB). Vid ljudnivåer upp till 80-85 dB är risken för hörselskador relativt liten. Över denna nivå ökar risken för hörselskador om du utsätts för långvarig exponering. Passerar du smärttröskeln 130 dB är risken stor att din hörsel skadas permanent, även vid kortvarig exponering.

Ljudzoner:

150 dB - Flygplan vid start - Direkt skadande zon 

130 dB - Smärttyröskeln - Direkt skadande zon 

120 dB - Åskknall - Riskzon, ger skador vid exponering 

90 dB - Motorgräsklippare - Riskzon, ger skador vid exponering 

85 dB - Stadstrafik - Riskzon, ger skador vid exponering 

75 dB - Tvättmaskin - Säker zon

50 dB - Kraftigt regn - Säker zon

20 dB - Viskning - Säker zon

Skydda alltid dina öron när du vistas i miljöer med skadliga ljudnivåer! 


2014-09-11 14:29

KONSERT ÖRONPROPPAR

Vid konserter där det vanligtvis är höga ljud från högtalare finns ett antal öronproppar framtagna. Swedsafe har anpassat några av sina öronproppar till att vara tillämpade för just en sådan situation som konserter. För att förstå att musik, musikupplevelser och konserter kan ge problem kan dessa fakta ge en bild av:

1. 1,5 miljoner svenskar har tinnitus. För 100 000 är det begränsande i vardagslivet.

2. Tre av fyra rock- och jazzmusiker har en öronskada, ofta tinnitus, där ibland Ulf Lundell, Peter LeMarc, Lisa Nilsson och Per Gessle.

3. Pete Townsend i kultbandet ”The Who”, är i stort sett döv. Avtrubbad av alkohol satt han många nätter och spelade gitarr högt i hörlurar – en kombination som är rena bomben! Sinnena bedövas av alkohol och man känner inte hur hög musiken egentligen är.

4. Av 15–17-åringar har 16 procent dagliga problem med tinnitus. Två av tre tonåringar går hem från musikevenemang och konserter med susningar och ringningar i öronen.

5. Öronproppar skyddar dig mot skador. Dra aldrig ur dem under en konsert. Då kan örat utsättas för en ljudchock och skadas.

Festivaltider och konserter ger öronen en tuff match. Satsa på öronproppar som dämpar musiken på rätt sätt. 

 


2014-09-10 15:25

UNDVIK HÖRSELSKADOR

Ett kraftigt ljud kan ge nedsatt hörsel, lock för örat och susningar eller ringningar (tinnitus). En hörselskada kan vara tillfällig, men har du otur blir den bestående. Det kan räcka med en enda exponering för ett starkt ljud, därför är det viktigt att alltid skydda öronen. Långvarig exponering för buller kan också ge hörselskador, men dessutom orsaka psykologiska problem som trötthet, stress och sömnrubbningar. 


2014-09-10 15:20

ALLA ÖRON ÄR OLIKA

Förutom att öronproppen ska ha önskad funktion, ska den även passa i just dina öron. Alla hörselgångar har olika storlek och form och öronproppen måste därför ha lämplig storlek och utformning. SwedSafe har öron- proppar som passar alla öron.

ÖKAD ANVÄNDNING – VIKTIGT MED KOMFORT

Ju bekvämare en propp är desto större chans att den används! Vi jobbar hela tiden med att utveckla produkter som ökar användarens komfort utan att försämra proppens funktion (dämpning). På våra engångsproppar har vi ett urtag i proppens bakkant. Detta är för att minska trycket i hörselgången och få en bekvämare passning. Det underlättar dessutom isättning och urtagning av proppen.


2014-09-08 13:19

SKYDDA DINA ÖRON

Användning av SwedSafes öronproppar

är det enklaste sättet att skydda dina öron – från skadligt buller, störande och irriterande oljud, vatten eller tryckföränd- ringar. De ger ett effektivt skydd och är bekväma att bära. Öronpropparna är i princip osynliga när du satt dem på plats i örat och passar därför i de flesta situationer. Eftersom de inte tar någon plats, och väger lite, är det enkelt att alltid bära dem med sig. 


2014-09-05 16:10

Användning av SwedSafes öronproppar är det enklaste sättet att skydda dina öron – från skadligt buller, störande och irriterande oljud, vatten eller tryckföränd- ringar. De ger ett effektivt skydd och är bekväma att bära. Öronpropparna i princip osynliga när du satt dem på plats i örat och passar därför i de flesta situationer. Eftersom öronproppar inte tar någon plats, och väger lite, är det enkelt att alltid bära öronproppar med sig. 

Läs mer i Proppguiden.

 


2014-08-25 12:56

Ljud (och oljud) kan jämföras med passiv rökning. 

På samma sätt som röken förgiftar miljön människor rör sig i, utan att de har möjlighet att åverkan situationen, hävdar Les Blomberg, chef för lobbyorgansiationen noise Pollution Clearinghouse i Vermont USA. I boken "Decibel Hell" säger han "Under de tre senaste decennierna har vi byggt allt mer högljudda apparater. som inte regleras överhuvudtaget. Fundera över det. Bilalarm, stereoanlägningar, lövblåsare, listan kan göras lång."

 


2014-08-20 14:54

Ljudnivån är på tok för hög inom många verksamheter.

Hade förskolorna varit verksamma inom industrin , skulle både barn och pedagoger ha hörselskydd på sig hela dagarna. 

2005 upptäckte forskare att hörselskador hos unga barn ökade dramatiskt. Vid fyra års ålder rapporterades 2000 fall av nedsatt hörsel vid tolv års ådler 4000 fall. Det låter helt enkelt mer på dagens förskolor än tidigare. Grupperna är större och beteendena är annorlunda. 

Inte minst pga av att hela barnens miljö är full av saker som låter förvånandsvärt högt.

Källa: "Koltrasten som trodde den var en ambulans" av Anders Mildner.

 


2014-08-20 09:43

Fenomenet beror troligen på att hårceller eller nervceller i örat skadats och börjar producera en aktivitet i hörselbanorna som annars bara skapas av ljud utifrån. Hjärnan tolkar aktiviteten som ljud varpå tinnituspipet uppstår. Det finns tyvärr inget sätt att bota skadan, som blir allt vanligare. Om inget drastiskt inträffar kommer de som är tio år diag att bli den generation som drabbats av mest hörselskador i historien. Tidigare fick man hörselskador i industrin - nu får man det av musik!!!

Källa: "Koltrasten som trodde att den var en ambulans" en bok av Anders Mildner


2014-08-20 09:36

Risken för nedsatt hörsel är 15 procent högre för rökare än för icke-rökare, visar en studie som genomförts vid universitetet i Manchester.

Riskökningen för passiva rökare var ännu högre, 28 procent, men det kan bero på att rökarna jämfördes med både icke-rökare och passiva rökare, medan de passiva rökarna endast jämfördes med icke-rökare, enligt forskarna.
De tror att att sambandet mellan rökning och hörselnedsättning kan ha underskattats.

http://www.mentornewsroom.se/nyheter/audio-nytt/aktiv-och-passiv-rokning-okar-risken-horselnedsattning/


2014-06-16 10:47

 

Öronpropparonline.se hjälper dig

som är mån om besökarens hörsel vid festivaler eller andra event där ljudet kan upplevas som irriterande för örat.
Vi förser dig med en större mängd öronproppar som är packade i små Pillow-packs för enklare hantering och förvaring. På Pillow-packet trycker vi även din logga till eventet.

Antal par Pris kr/par exkl moms
2.000 5.15 kr
5.000 4.60 kr
10.000 3.75 kr
20.000 3.10 kr

Alla våra öronproppar tillverkas av SwedSafe AB.


Vänligen besök www.öronpropparonline.se
Eller kontakta oss via oronpropparonline@gmail.com , för mer information.


2014-06-12 09:24

Antalet öronproppar och därmed funktioner har ökat i takt med att situationer i vardagslivet och arbetslivet har förändrats. Titta och läs igenom Proppguiden för att få största möjliga nytta av dina öronproppar.

https://oronpropparonline.nordicshops.com/dokument/proppguide%20rev3.pdf


2014-06-04 15:18

Många som simmar, badar eller duschar eller på annat sätt kommer i kontakt med vatten kan tycka att det är jobbigt om det kommer in i öronen.

Oavsett ålder är det viktigt att använda öronproppar för att minska risken för öroninflamamtion. Oavsett var du simmar eller badar kan det vara skönt att stänga ute vattnet. Prova gärna någon eller några av våra öronproppar som passar just dina behov.


2014-05-28 14:47

Sovkit för den som gärna vill koppla av under resor.

Den bekväma sovmasken i kombination med en högdämpande öronpropp hjälper dig som resenär när du vill avskärma dig från all störande ljud och ljus runt omkring.

Ögonbindel

SovKit, Sovmask + 1 par öronproppar
 
-För resenären som vill avskärma sig
-Mjuk & bekväm sovmask
-Högdämpande öronproppar
 
 

 


2014-05-28 14:40

Eargo

EARGO är en diskret och lättanvänd öronpropp som ger en tydlig ljudbild och har en ergonomisk formad design. Återanvändbar.
-Ger en tydlig ljudbild
-Ergonomisk formad design
-Diskret och lättanvänd
-Finns i 3 olika färger.
-S/M eller M/L
Dämpning: SNR 22 dB
 
Kolla vidare på: http://www.oronpropparonline.se/product.html/silikonpropp?category_id=19

2014-05-16 11:44

KAMPANJ - KÖP FYRA BETALA FÖR TRE!!!

Var rädd om din hörsel - vi har öronproppar som är både diskreta eller väl synliga. Allt utifrån dina behov och de situationer som du upplever att du vill använda öronproppar. T ex i vissa jobb, när du åker motorcykel, går på gym eller spinner och tycker att musiken är för hög, ska flyga en längre sträcka kan det vara skönt för hörseln att vila sig från hjöga ljud. Du bestämmer.


2014-05-16 11:21

Här finns alla festivaler

Vi har viss information om alla festivaler, till exempel alla större artister, men vi går inte in på detaljer som priser och liknande. Styrkan är snarare att den ger en överblick över hela utbudet under hela sommaren. Förhoppningen är också att läsarna bidrar. Vi har säkert missat några festivaler och kommer att uppdatera kartan hela sommaren allt eftersom artisterna släpps.

Källa: http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/musik/festivaler-i-sverige-och-danmark-2014/


2014-05-16 11:16

”Visste du att buller nära flygplatser kan göra dig tjock?
Använd öronproppar och ta bort det störande bullret och behåll ditt midjemått!

http://www.svt.se/nyheter/sverige/bullret-kan-gora-dig-tjock

Långvarig exponering för flygbuller kan göra oss tjocka om magen. Det visar en ny studie från Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Källa: www.svt.se


2014-04-30 10:27

Vilka regler gäller och vilka gränsvärden finns för buller i kontorslandskap?

Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller, AFS 2005:16

Där finns inga speciella gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap. Däremot finns i kommentarerna till 1 § vägledande värden för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där stora krav ställs på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat och där det finns möjlighet att åstadkomma relativt låg ljudnivå anges värdet 40 dB(A). Som exempel på sådana arbetsförhållanden nämns kontorsarbete utan bullrande kontorsmaskiner. Värdet omfattar inte bidragande ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av personalens aktiviteter. 
  
Även om några gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap inte finns, så har arbetsgivaren ett ansvar för ljudmiljön.

 

Källa: Arbetsmiljöverkets hemsida, http://www.av.se

 

 

 

2014-04-11 16:36

JUST NU KAMPANJ PÅ ÖRONPROPPEN HÖRA. KÖP 4 BETALA FÖR 3.

KAMPANJEN PÅGÅR TILL 30 APRIL.

PASSA PÅ!!!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


2014-04-11 14:55

Ungefär 478 000 svenskar i yrkesverksam ålder, 20–64 år, har nedsatt hörsel (SCB 1998), alltså mer än hälften av landets cirka 900 000 hörselskadade.

Omkring 15 procent av befolkningen har varaktig tinnitus.

Cirka 800 000 svenskar är utsatta för skadligt buller i sina yrken.

Varje år anmäls närmare 1 700 nya fall av bullerskador.

Maximal ljudnivå på en arbetsplats inte får överskrida 115 decibel.

Om den genomsnittliga ljudnivån är över 85 decibel under en arbetsdag måste arbetstagarna bära hörselskydd.

Efterklangstiden i en undervisningslokal inte bör vara mer än 0,3–0,5 sekunder, men i gymnastiksalar hänger ”ekot” ofta kvar mer än 2 sekunder.

Källa: Lärarförbundet


2014-04-07 16:46

 

Höga ljudnivåer kan leda till en tillfällig eller permanent skada. Risken för hörselskada ökar med ljudstyrkan den tid en person exponeras för ljudets karaktär.

Utsätter man sig under en längre tid, återkommande för höga ljudnivåer kan man gradvis utveckla en hörselskada. Man kan få en omedelbar, permanent skada om man utsätter sig för enstaka mycket kraftiga ljud.

Risken för hörselskador är låg vid ljudnivåer från musik under 100 dBA om ljudet varar i maximalt fyra-fem timmar per vecka och att övrig bullerexponering är lägre än 85 dBA. Ljudnivåerna vid konserter, diskotek och liknande överskrider ofta 100 dBA. Sådana ljudnivåer kan alltså vid återkommande exponering vara hörselskadande.

Hur känsliga vi är för ljud är väldigt individuellt och orsaken till känsligheten varierar. Därför finns det personer som riskerar hörselskador även vid lägre ljudnivåer än riktvärdena.

(Källa: Folkhälsomyndigheten i Sverige)


2014-03-28 13:56

Fråga

Jag har fått problem med ljudkänslighet och ett lågt pipljud i örat. Jag har under flera år gått på konserter och alltid använt öronproppar, men har en hel del problem när jag går på krogen eller disco. Hur bra skyddar öronproppar? Kan jag fortsätta gå på krogen och på konserter om jag använder öronproppar? Jag har inte upplevt några besvär när jag skyddat öronen men det kan kanske vara svårt att exakt avgöra när man druckit några öl. Tacksam för tips!

Svar

Du ställer frågor om öronproppar och deras skyddseffekt. Det är bra att du är noga med att skydda dig från alltför höga ljud. Olika sorters öronproppar skyddar olika bra. Det finns ett antal olika sorter att köpa.

Det finns engångsproppar som man ska forma och stoppa in i hörselgången. De dämpar mest på de farliga frekvenserna, runt 40 dB. De passar bra om du vill ha maximal dämpning till exempel vid skytte, eller om du övar trummor. Men eftersom den dämpar minst i basregistret och mest i diskanten så låter ljudet "murrigt" och inte särskilt naturtroget.

En annan öronpropp kallas musik- och simproppen. De mjuka flänsarna skyddar även örat mot vatten. Proppen dämpar mer i diskanten än i basen. Ljudet upplevs lite bättre än engångspropparna. Dessa kan du tvätta av med tvål och vatten och använda flera gånger.

Om du låter öronpropparna sitta inne i hörselgången hela tiden du vistas i bullrig miljö, så skyddar de bra. Dra aldrig ut dem mitt i bullret! Det kan bli som en ljudchock för örat och påverka hörseln negativt.

Gunilla Byström, Läkare, specialist i allmänmedicin Landstinget Västernorrland


2014-03-21 15:15

De flesta tycker om att lyssna till vattens lugna porlande, medan nästan alla uppfattar ljudet av naglar mot en tavla som direkt motbjudande. Genom att spela upp 74 olika ljud för 13 försökspersoner i en hjärnskanner har ett team från Newcastle University i Storbritannien nu också kommit fram till varför.

Hjärnan går i larmberedskab

Skanningarna avslöjade att hjärnområdet amygdala (som bland annat hanterar rädsla och försvarsreaktioner) sänder ut en ström av larmimpulser, när örat mottar vissa ljud. Impulserna uppfattas i hjärnans hörselcentrum och gör att vi känner avsky för gälla ljud, som har frekvenser från 2 till 5 kHz – till exempel skrik och skarpa föremål mot glas.

Bättre förståelse för tinnitus och migrän

Forskarna förväntar att upptäckten av denna reaktion i hjärnan, som förmodligen en gång har haft ett överlevnadsvärde, nu kan bana väg för bättre förståelse och behandling av bland annat tinnitus och migrän samt vissa former av autism.

Obehagliga ljud – topp 10

1. Kniv mot en flaska
2. Gaffel mot ett glas
3. Krita mot tavla
4. Linjal mot en flaska
5. Naglar mot tavla
6. Kvinnoskrik
7. Vinkelslip
8. Gnisslande cykelbroms
9. Barngråt
10. Elektrisk borrmaskin

Behagliga ljud - topp 3

1. Vattenfall
2. Porlande vatten
3. Bubblande vatten

Se http://illvet.se/manniskan/hoga-ljud-aktiverar-vaara-urinstinkter?utm_source=nyhedsbrev&utm_medium=ill_se_2014_3_19_62563

 


2013-12-05 13:32

Hörselskydd är till för att skydda öronen från buller.

Vanliga typer är öronproppar och kåphörselskydd. Vid enformigt bullrigt arbete kan man bära kåpskydd med inbyggd radio.

Regler om buller i arbetslivet finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift Buller (AFS 2005:16). Föreskrifterna innehåller bland annat gränsvärden för hörselskaderisk. Om bullerexponeringen är lika med eller överstiger insatsvärdena ska arbetstagaren få tillgång till hörselskydd. Även hörselundersökning ska erbjudas. Arbetsplatser ska då även ha skyltar som talar om att det är risk för hörselskada och att hörselskydd ska användas.

(Källa: Wikipedia)


2013-09-16 14:44

Tinnitus i Sverige

I Sverige har idag ca 15 procent eller 1½ miljon människor tinnitus. Av dem har 100 000 en tinnitus som allvarligt påverkar vardagen.

Mellan 1999 och 2005 ökade antalet 7-åringar som fått tillfällig eller permanent tinnitus från 12 procent till 61 procent enligt studier av Kajsa-Mia HolgersSahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Tinnitus (av latin tinnitus 'ringning'[1]), även kallat öronsusning är ett endast av personen själv upplevt ljud som upplevs som ett pipande, djupa bastoner och/eller brusande. Det kan variera i styrka och intensitet.

Orsaker och symptom

Orsakerna till tinnitus kan vara många, men den vanligaste orsaken är bullerskador och ljudtrauman där hörseln har utsatts för starka ljud. Andra orsaker kan till exempel vara medicinering, hjärnskada, högt blodtryck och spända nack- eller käkmuskler. Man brukar dela in tinnitus i subjektiv (den vanligaste, som man hör själv) och objektiv (som även andra kan höra). Tinnitus kan låta på många olika sätt, det vanligaste är en pipande högfrekvent ton, men även brus- och väsande ljud. Vanliga besvär är sömnproblem, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet. De flesta får dock inte några större besvär och kan sova som vanligt efter några månaders anpassning.

Tinnitus har alltid funnits och finns dokumenterat redanFaraos tid. På 1960-talet räknades tinnitus som en psykisk sjukdom och det var inte förrän på 2000-talet man riktigt förstod att tinnitus handlar om ett symtom på en hörselskada av någon form. Än idag kan man inte säga helt säkert varför man hör ljud inne i huvudet, ljud som egentligen inte finns. Forskning talar dock om impulssignaler som går från och till hjärnan via hörselnerven som kommit i olag. Detta är dock omdiskuterat.

Förr var det buller i industrin som orsakade tinnitus, medan det på senare tid är fritidsbullret. Utsatta grupper är jägare, militärer, hobbyskyttar och musiker. Ny forskning visar att skolungdom i ökande grad drabbas av tinnitus. Orsaken troddes ofta vara skadligt starkt ljud vid lyssning på musik. Scenframträdanden av musikgrupper eller artister och musiken på gym har ofta skadligt höga ljudnivåer, som bäddar för tinnitus och även allmän hörselnedsättning. Även ett fortissimo in tutti av en klassisk symfoniorkester kan ge skadligt höga ljudnivåer, som på sikt kan leda till tinnitus för såväl orkestermedlemmarna själva som för publiken.

(Källa: Wikipedia)


2013-07-09 10:14
Urban

 

Öronproppar är en typ av hörselskydd som stoppas in i hörselgången. De kan vara gjorda av skumplast eller olika plastmaterial. Det finns också varianter av silikon. Öronproppens material och utformning påverkar vilken ljudbild som återges då proppen används.

En skumgummipropp(industripropp) dämpar mest diskantljud och ljudbilden kan kännas "burkig". En propp av plast/gummi, formad som en gran, dämpar mest diskant men ger en mycket mer naturlig ljudbild i jämförelse med skumgummiproppen. Så finns också den formgjutna proppen i silikon, den dämpar alla frekvenser lika mycket och ljudbilden återges som att någon sänkt volymen, du kan också själv bestämma hur mycket du vill att proppen ska "sänka" genom att använda olika filter (-7dB, -15dB, -25dB). Formgjutna proppar är vanligast bland musikutövare och personer med tinnitus.

Skumgummipropp: Industri, flygplan, "sovpropp".

Granpropp: Simning, konserter, uteställen.

Granpropp, med filter: Musikutövande, ljudtekniker.

Formgjuten silikonpropp: Kan användas vid alla ovanstående situationer. Man kan anpassa ljuddämpningen efter eget behov då man kan välja mellan olika filter.

Om propparnas användningstillfälle innefattar att man behöver kunna kommunicera bör man använda en propp som har en rak ljuddämpning (granar, formgjuten). Då bibehålls frekvenserna för vanligt tal och samtal kan utföras utan att man måste komma bort från ljudet. En person som går mycket på konserter rekommenderas använda en granpropp för att inte ljudbilden skall förstöras. En sådan propp är ingen engångspropp utan har en livslängd på 5 år, vid korrekt skötsel.

Viktigt är att aldrig avlägsna en öronpropp ur örat under en konsert/ljudpåverkan. Den plötsliga volymförändringen får hårcellerna i innerörat att lägga sig direkt, vilket kan leda till hörselskada eller tinnitus.

(Källa: Wikipedia)